Vi håller koll på skolan!

Med lokal förankring följer vi skoldebatten om det fria skolvalet samt håller koll på vad som händer i skolorna i Klippans kommun.

Följ oss om du inte vill missa något, prenumerera på inlägg via mail, RSS eller Twitter, @skolvalinfo.

Vi värnar om de kvalitativa kommunala skolorna som ger dig en bra utbildning utan vinstintresse.

Välj en kvalitativ kommunal skola du också.

Lycka till!

Skolval.info

söndag 29 december 2013

Dubbelt så stora förluster med friskolor i kommunen.

Om de kommunala skolorna går med förlust, då kräver friskolorna att de skall få lika mycket pengar annars driver de frågan om ersättning juridiskt så som Academedia gör. Det står därför skattebetalarna dyrt, i dubbel bemärkelse om de kommunala skolorna uppvisar ett underskott i verksamheten.

Vissa av Academedias verksamheter gör också förluster, är det då inte rimligt att de pengarna som Academedia tillför sina verksamheter också tillförs de kommunala skolorna från Academedias ficka?

Likaså, är det inte då rimligt att de vinstdrivna friskolorna betalar tillbaka pengar då de kommunala skolorna skulle uppvisa ett positivt resultat jämfört med budget?

 Lek med tanken, lika förutsättningar, det är ju det Academedia vill ha!


lördag 28 december 2013

Skola på vetenskaplig grund

Första uppdraget för nästa års valvinnare: fixa en skolkommission.
Löfven eller Reinfeldt.
Oavsett vem som blir regeringschef efter valet 2014 är den första arbetsuppgiften given.
Valrörelsens snack måste bytas mot verkstad.
Det är tid att sätta samman en effektiv skolkommission. Bestående av oberoende skolforskare och pedagoger med uppdraget att mot en tydlig deadline analysera alternativen och skriva fram skarpa, modiga åtgärder.

torsdag 26 december 2013

Friskolorna kritiseras i utlandet

I flera länder har Pisa-rapporten lett till att medierna fyllts med kritik mot det egna landets skolsystem. Men även Sverige får en släng av sleven i utlandet.
Flera utländska kommentatorer noterar att de länder som har många friskolor (Storbritannien, USA och Sverige) gör dåligt ifrån sig i undersökningen. Andra skriver att det gått dåligt för samtliga nordiska länder, även Finland.

söndag 22 december 2013

Friskolereformen ett varnande exempel i England

Stockholm. De dåliga Pisa-resultaten i Sverige blev snabbt huvudingrediens, för att inte säga slagträ, i en ilsken debatt i brittiska underhuset i tisdags mellan skolminister Michael Gove och bland andra Labours skuggskolminister Tristram Hunt.
Även brittiska skolresultat ligger illa till i Pisa-undersökningen. Mycket av debatten, som pågick i närmare en timme, handlade om huruvida en svenskinspirerad friskolereform och rekrytering av icke kvalificerade lärare för att åtgärda lärarbrist kan förklara de dåliga Pisa-resultaten.
– Det var inte länge sedan som Gove pekade på Sverige och sade: "här är framtiden och den fungerar" när det gäller friskolereformen och rekrytering av icke kvalificerade lärare.

lördag 21 december 2013

Skolinspektionen tror inte på naturbruks budget

ur HD.se
Skolinspektionen har lämnat ett yttrande till förvaltningsrätten kring Sveriges naturbruksgymnasium AB:s överklagan av inspektionens beslut att inte godkänna deras ansökan om att få driva gymnasiesärskola vid Segragymnasiet.
 
Skolinspektionen ansåg i sitt beslut att skolan inte varit tydlig nog avseende bland annat tillgång till skolbibliotek, särskilt stöd och plan mot kränkande behandling.

fredag 20 december 2013

Skolledarförbundet: sätt stopp för vinster i skolan

Sveriges Skolledarförbund är kritiska till att politikerna inte sätter stopp för vinstintresset i skolans värld. De största förlorarna är elever i behov av särskilt stöd, enligt remissvaret till regeringen.

 I augusti överlämnade friskolekommittén sitt politiskt heta betänkande ”Friskolor i samhället” till utbildningsminister Jan Björklund (FP). Efter utdragna förhandlingar var de fyra allianspartierna, Socialdemokraterna och Miljöpartiet överens om att skärpa reglerna på en rad områden.
Det handlar bland annat om att skolhuvudmännens lämplighet ska prövas, liksom ägarens långsiktighet, och att det ska ske ett samråd med kommunen före en friskoleetablering. Men det blir inget vinstförbud, enligt sexpartiuppgörelsen.

torsdag 19 december 2013

BUN på besök i Vedbyskola

Alicia och Marina som tog hem segern i Skolkampen fick oväntat chansen att ge några synpunkter på skolans internetuppkoppling och värmen i korridorerna till barn- och utbildningsnämndens ordförande Tommy Cedervall, FP.

Under morgonens andra timme fick gästade Alicia och Marina från årskurs 6 Anders och Zara i morgonprogrammet.


onsdag 18 december 2013

Verkligheten i en Academediaskola

Skolan "anmäldes i fjol av en förälder som ansåg att sonen fick för lite undervisningstid. Föräldern skriver att klassen hade lektioner mellan klockan 10 och 14 nästan varje dag, inklusive lunch. När en lärare var sjuk togs inte vikarier in, enligt anmälan. I våras tog sonen studenten. ”Flera dagar i veckan var han inte i skolan alls eftersom man inte tog in vikarier. Nästan ingen i klassen fick godkänt i matematik eftersom eleverna inte klarade de nationella proven”, säger pappan till SvD.

”Att inte ge glädjebetyg inget alternativ”

I den hårdare konkurrensen, tvingar även lärare i kommunala skolor att tulla på kvalitén och sätta glädebetyg. Vi har tidigare här skrivit om Petersvenskolans marknadsföring där de ger högstmedelbetyg i höganäs!

Ur SVD:

Mängder av lärare som hört av sig berättar om hur de pressas att sätta höga betyg. Men situationen tycks vara lika illa vid kommunala skolor som friskolor. Var femte lärare uppger att de pressats av sin skolledare att sätta högre betyg, visar en studie från Lärarnas Riksförbund.

tisdag 17 december 2013

Skolinspektionen om Ljungbyhedskolan

Skolinspektionen hade både negativ och positiv kritik mot skolan, bland det positiva kan nämnas "Till Ljungbyhedskolans styrkor räknar Skolinspektionen de insatser som görs för att förbättra elevinflytandet, samt skolans arbete med att skapa en lugn och trygg miljö med tydliga strukturer och rutiner.

Sämre resultat för friskolorna

Ur HD.se
Friskolorna ligger totalt sett under rikssnittet i de nationella proven för årskurs tre. Det visar Skolverkets statistik.

Men i Helsingborg ser friskolornas resultat ännu sämre ut, särskilt i matematik.
Claes Nyberg, vd i Friskolornas Riksförbund, är en smula överraskad.
– Jag har inget bra svar. Generellt brukar friskolornas resultat ligga högre än rikssnittet i de nationella proven, säger han.

lördag 14 december 2013

Skolpengen går till räntor i friskolorna

De tio största friskoleföretagen har betalat över en kvarts miljard kronor i räntor det senaste året. Bara Academedia, som ägs av det Wallenbergstyrda riskkapitalbolaget EQT, betalade 223 miljoner i räntor förra året, visar en granskning som SVT gjort.

fredag 13 december 2013

Vinnarskolan: Vedbyskola vann klasskampen! Grattis!

Med anledning av detta så sände SR P4 Radio Kristianstad direkt från skolan.

"I dag sänder vi direkt från Vedby skola i Klippan. För eleverna i årskurs 6 på Vedby skola, vinnarna i morgonens tävling Skolkampen, väntar en spännande morgon med tårtkalas och liveradio."

torsdag 12 december 2013

Friskolor måste dela ut pengar till ägarna!

De friskolor som drivs i aktiebolagsform, vilket är de allra flesta, är alls inte fria. De är bundna av Aktiebolagslagen, alltså ålagda att dela ut vinst till ägarna.

Detta är ett övergripande ansvar, inte bara för aktieägare, utan även för styrelser och anställda. Skolor med begränsat vinstsyfte, som personal- eller föräldrakooperativ, måste särskilt ange det i sina bolagsordningar.

Friskolor konkurrerar med varandra och med kommunala skolor på en marknad om elever, det vill säga kunder, var och en med cirka 80 000 skattekronor att spendera per termin. De pengarna är i princip skolornas enda intäkt. Då gäller det att skapa och marknadsföra konkurrensfördelar.
Ett sätt är att bygga ett varumärke som sticker ut.

onsdag 11 december 2013

Tycker du som oss? Hjälp oss! Sprid oss!

Tycker du som oss? att något måste göras åt den svenska skolan så att vi åter blir ett föregångsland. Väck debatten genom att sprida oss på internet, till dina vänner, bekanta, kollegor och alla andra! Tryck på Facebook-knappen, lägg till oss i dina cirklar, twittra om oss eller varför inte bara följ oss via E-post!

Jan Helin om friskolor

"SVT:s Uppdrag granskning har åter gjort ett avslöjande som hela Sverige talar om. Det handlar om att friskolor väljer starka elever framför svaga. Det var bra och angelägen journalistik. Men sådär distanserad som man blir av många timmar i stratosfären på flygplan undrar jag stilla vad upprördheten handlar om.

Var det någon som ärligt talat trodde att friskolor handlat om annat än att skapa ostörda reservat för privilegierade, motiverade och begåvade elever?

Skolan kan antingen användas såsom förr i Sverige – att vara en utjämnare, ett verktyg för att skapa ett jämlikt samhälle. Nackdelen är att det inte är en ideal miljö för de mest begåvade och till delar en hård och stökig miljö för barn från privilegierade förhållanden. På pluskontot för ett sådant system kan läggas att Sverige var historiskt framgångsrikt i världen då vi hade ett sådant skolsystem. Det gjorde att söner från gruvorter kunde bli ledare för landets viktigaste bolag eller finansmän. Dock var det en annan tid och en annan värld.

tisdag 10 december 2013

Tack!

Vi vill framföra ett TACK! till er som ställer upp och hjälper oss att sprida information om varför en kvalitativ kommunal skola är det självklara valet när man är mån om sin utbildning.

Om du också vill hjälpa till så skriv ut informationsblad och posters som finns under trycksaker ute till höger och ge till vänner och bekanta eller varför inte en poster på en anslagstavla nära dig?

fredag 6 december 2013

Riskkapitalets betyg sjunker

Riskkapitalfonderna kämpar i motvind. Förtroendeklyftan mot en alltmer skeptisk allmänhet vidgas ständigt då det ena avslöjandet efter det andra kommer fram i ljuset.

 Riskkapitalfonderna kämpar för att återfå bortspelat förtroende hos omgivande intressenter och då inte minst allmänheten och politiker. Det gäller framför allt ägandet av samhällsfinansierad verksamhet som vårdföretagen Attendo, Vardaga (f d Carema) och senast friskolor med EQT:s branschjätte Academedia.

Det som gör det extra jobbigt, och kanske omöjligt för ”riskkapitalisterna” att återvinna något som liknar förtroende, är att deras affärsmodeller med ”värdeskapandet” för investerarna som det enda övergripande målet står i konflikt med de implicita kontrakt och förtroenden som tidigare ägare har byggt upp, eller som mera publika företag tvingas eller hade tvingats ikläda sig.

torsdag 5 december 2013

Petersvenskolan marknadsför Skolval.info

Vi får tacka Petersvenskolan för att de uppmärksammat skolval.info genom sitt reklamblad. Intresset har ökat stort för skolval.info.

Det är föga förvånande att företrädare för vinstdriven skola inte håller med om alla inlägg som publiceras här, det ligger i sakens natur, vi förespråkar en kvalitativ kommunal skola utan vinstintresse, de förespråkar något annat, förmodligen det som passar deras verksamhet bäst.

I sin skrift påstår Anders Croneld och Caroline Ekstrand att "mycket av det som skrivs inte är

tisdag 3 december 2013

Friskolor förlorar elevintagningen

Friskolorna förlorar nu med all sannolikhet rätten att anta elever. I stället tar kommunerna över det ansvaret.

Efter Uppdrag gransknings avslöjande är den politiska enigheten stor att ändra systemet.
Såväl S-ledaren Stefan Löfven som Sverigedemokraternas talesperson i utbildningsfrågor Carina Herrstedt föreslog på fredagen att friskolorna fråntas rätten att sköta antagningen. I stället bör kommunerna sköta antagningen till såväl kommunala skolor som friskolor.
Och utbildningsminister Jan Björklund (FP) tycker att det är en bra idé.
– Jag är helt öppen för det, jag tror att det kan vara en god idé. Och det bör nog då vara på kommunal nivå. Jag kommer nu sätta i gång departementets jurister på detta, säger han till TT.


söndag 1 december 2013

Skolpengen är skäl nog att välja bort elever

Skälen till att elever överhuvudtaget sorteras bort av friskolor är naturligtvis ekonomiska och rationella, skriver Mikael Flovén.
Uppdrag granskning har ”avslöjat” att friskolor sorterar bort stökiga eller resurssvaga elever. Och snabbt hugger politiker som är ansvariga för den rådande situationen, genom att indignerat kommentera film som tagits med dold kamera. Lika upprörda är Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund som talar om skandal och att det ”svärtar ned hela det fria skolvalet”. Skolinspektionen skall svara på varför de inte gjort något åt utpekade skolor och Friskolornas riksförbund skall komma med konkreta förslag på hur det skall förhindras att elever sorteras bort i framtiden. Och som detta inte vore nog drar skolminister Jan Björklund fram förslag om att skapa ett gemensamt kösystem. Men vad menar de med sina uttalanden?

Alla dessa aktörer stödjer införandet av friskolor som drivs av ägare med vinstintresse och har ändå mage att påstå att de inte förstår hur en sortering kan uppstå!

lördag 30 november 2013

Om Academedia: Allt var bara drömmar och visioner

"Föräldern Mattias van den Bosch, 38, är en av de som först uppskattade idéerna bakom en av Academedias skolor"
"– Jag gillade deras pedagogiktankar. Men sedan visade det sig att allt bara var drömmar och visioner. De har varken lärare eller resurser och ingenting fungerade.
Han tog sina barn ur Vittras skola sedan hans dotter hade ramlat och skadat sig illa.
Men ingen från skolan ringde.
– Innan Vittra var mina barn engagerade i skolan och kom hem och pratade om allt de gjort. Nu har de tappat intresset och kommit efter."

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13025955.ab

Tänk efter före, det är inte alltid marknadsföringen och de vackra orden lever upp till vad som levereras.

fredag 29 november 2013

"Friskolevänner gör bäst i att släppa sargen och delta i en förändring till det bättre"

"Redan innan programmet har sänts har jag fått lugna oroliga borgerliga väljare per mejl och annorstädes. ”Nu är SVT ute efter valfriheten”, säger de. Och så kommer försöken till bortförklaringar... ”Det fattar de väl att det inte ens är säkert att de där rektorerna menar vad de säger? Typiskt alla vänsterjournalisterna i public service!”

”Om man fiskar efter att någon ska säga dumheter kanske den gör det bara för att vara till lags”, tycker någon.

”Brottsprovocerande journalister!” skriver en annan. ”De måste ju förstå att man inte kan dra alla friskolor över en kam”, vädjar en tredje.


Ny fin förskola ger de bästa förutsättningarna

ur HD.se
"Längtan är över. På tisdagen var det officiell invigning av förskolan Antilopen (som tidigare hette Hermelinen) som brann ner för drygt två år sedan.
– Vi har från början fått vara med och bestämma hur det ska ut här inne och i det stora hela har det blivit som vi hade tänkt oss, säger Carolina Engwall.
Hon konstaterar att längtan efter nya fasta lokaler har varit väldigt stor, men att den provisoriska tiden ändå har gått ganska smärtfritt.

Ser vi orden friskola och nyöppnad i samma mening springer vi åt andra hållet i framtiden

Nyöppnad friskola anmäls av elever

Med löften om praktikplatser, gymkort och egen dator lockade Yrkesgymnasiet i Stockholm och Huddinge elever till sin nyöppnade skola i höstas. Nu har eleverna anmält skolan till skolinspektionen.

– Skolan har bedrivit falsk marknadsföring, säger Gewarges Odisho, sekreterare elevrådet.
Friskolan öppnade i augusti 2010, för ett par dagar sedan avgick skolans fjärde rektor i raden.

onsdag 27 november 2013

Jan Björklund ”Typiskt brott mot skollagen”

Ansvariga politiker rasar och säger att det är oacceptabelt. Ändå händer det – att skolor väljer elever och inte tvärtom. Det visade Uppdrag Granskning på onsdagskvällen.
En pojke med problem har svårare att komma in på en skola än en välartad flicka med höga betyg. Det framgår av SVT:s reportage där omkring 50 skolor tillfrågades.
Drygt hälften var positiva till att ta emot flickan. Men bara hälften så många ville ha pojken som elev.
– Det är oacceptabelt att sortera bland barn och ungdomar. Att välja bort enskilda elever bryter mot skollagen, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP) i en kommentar.

I programmet uttrycker sig en rektor, ovetande om att han sitter framför en dold kamera, mycket nedsättande om vissa elever med anspelning på var de bor och vilka de är. Det stärker ytterligare bilden av segregation.

måndag 25 november 2013

Friskolorna – here it goes

ur VK.se
"Tyvärr blir jag inte ett dugg förvånad när jag ser Uppdrag gransknings reportage om friskolornas sätt att sålla mellan elever. Att Björklund står handfallen och blir upprörd är självklart – men frågan är hur det kan vara en så stor överraskning för honom? Så länge skolor (och övrig välfärd) tillåts att gå med vinst så kommer människor, profitjägare, att försöka krama ut dessa verksamheter på pengar. Det är inte lönsamt för friskolor att behöva ha massvis med olika hjälpresurser som barn med en strulig bakgrund eller med diagnoser kan kräva – och därför sållas de bort.
En elev som genererar vinst till skolorna är en elev som har lätt för sig i skolan och som inte ställer till med trubbel. För en sådan elev kan skolan inkassera skolpeng, men behöva lägga minimala resurser.

söndag 24 november 2013

EQT skall sälja Academedia och Petersvenskolan.

Petersvenskolan i Klippan
Enligt en artikel på DI.se så ligger Academedia ägare av Petersvenskolan på EQTs säljlista och de spekulerar i om en  försäljning/börsintroduktion kan ske så tidigt som innan sommaren. Kanske ett klokt val eftersom de politiska riskerna är ganska stora inför kommande val.   

Ur DI.se:
"Riskkapitalbolagen har samlat på sig åtskilliga bolag på säljlistan. Och tiotalet kan nå börsen redan före sommaren. Däribland skolföretaget Academedia, konfektyrbolaget Candyking, hotellkedjan Scandic och e-handelsföretaget Dustin, skriver Dagens industri.

Totalt har riskkapitalbolagen stått bakom 25 av de 39 noteringar som skett sedan 2002. Men på senare år har börsklockan varit oroväckande tyst. Men nu vänder det om man får tro riskkapitalisterna.

”2014 har alla förutsättningar att bli ett riktigt, riktigt aktivt år”, säger riskkapitalbolaget Altors grundare Harald Mix till Di.

lördag 23 november 2013

”Friskolorna får passa sig”

Friskolorna får passa sig.
Skolor som inte sköter sig bäddar för fler inskränkningar av manöverutrymmet. Flera är redan på gång.

Tidigare i år gick friskolekoncernen J B Education i konkurs och utlöste en våldsam diskussion om skolornas ekonomi och kvalitet. SvT:s Uppdrag granskning blåser nytt liv i debatten om de fristående skolorna.

Eleverna har rätt att vägra skola. Skolorna har däremot inte rätt att vägra ta emot elever om de inte har klara och entydiga regler som exempelvis kötid eller geografisk närhet.
Men, som Uppdrag granskning avslöjar, att visa en ung och kanske stökig grabb på porten är inte tillåtet.

Om detta är alla överens, i alla fall på pappret. Men, som rektorn i programmet säger, förruttnelsen från angripna äpplena sprider sig snabbt. De friskolor som missköter sig leder ovillkorligen till krav på fler inskränkningar av deras manöverutrymme än som är på gång. Och de är redan ganska många.


fredag 22 november 2013

Björklund: ”Dröjer innan alla skolor är avskräckta”

Lärare pressas att sätta omotiverat höga betyg. Utbildningsminister Jan Björklund (FP) är inte förvånad över utvecklingen. Han anser att det kan dröja innan skolor avskräcks från att sätta glädjebetyg.

Flera gymnasielärare som arbetar inom skolkoncernen Academedia uppger att de pressats att sätta högre betyg. Det framkom av en granskning som SvD genomfört tillsammans med ekonomisajten N360. Mängder av lärare har efter publiceringen hört av sig och vittnat om att problemet är stort och utspritt

torsdag 21 november 2013

Friskolor använder olaglig reklam

Kritik från föräldrar
Friskolor använder otillåten reklam, det hävdar flera föräldrar som anmält saken till konsumentverket. Många barn på väg att välja sin gymnasieutbildning har fått telefonsamtal som kan uppfattas som marknadsföring.

Samtalet handlar om de potentiella elevernas intresse för olika utbildningar. Marknadsundersökning säger friskolorna, direktreklam hävdar många uppretade föräldrar.


onsdag 20 november 2013

"Academedia tycks ha stora brister bakom den välpolerade fasade"

ur SVD.se

Riskkapitalister förringar vikten av långsiktighet 

 Skoljätten Academedia tycks ha stora brister bakom den välpolerade fasaden.
Det spär på kritiken mot kortsiktiga riskkapitalister som ägare av skolor och välfärdsbolag.

Svenska Dagbladets och ekonomisajten N360s granskning av skolföretaget Mikael Elias, som ingår i Sveriges största skolkoncern Academedia, ger inte någon smickrande bild av verksamheten. Och för bara någon vecka sedan avslöjade SvT:s Uppdrag Granskning att två av Academedias skolor brutit mot reglerna för hur elever ska antas. Då svarade Academedias vd Marcus Strömberg med ett debattinlägg i Dagens industri under rubriken ”Felen i våra skolor ska inte upprepas” där han talar om en målsättning om ”noll fel” i all verksamhet.

Det Wallenbergknutna riskkapitalbolaget EQT köpte för några år sedan ut Academedia från börsen efter en hätsk budstrid med ett amerikanskt bolag. Sedan dess har Academedia vuxit snabbt, bland annat genom att köpa upp andra verksamheter. När Academedia köpte Pysslingen hade det bolaget exempelvis ägts endast två år av ett danskt riskkapitalbolag.

tisdag 19 november 2013

Är du lönsam lille Pyssling?

30 år efter första friskolan - Kent Werne om pr-kuppen bakom privatiseringen

 ”Det fria skolvalet är en fantastisk jämlikhetsreform”, hävdar Friskolornas Riksförbund.

Reportaget bekräftar nämligen vad många kritiker misstänkt: att en del friskolor sorterar bort elever som anses olönsamma, att man gör skillnad på barn och barn.
Hos oss är alla barn välkomna, säger rektorn för Milstensskolan i Täby i programmet. Det är lätt att vara principfast framför en journalist, men betydligt svårare när man ställs inför ett val som påverkar skolans budget och rykte - och därmed vinst.


måndag 18 november 2013

Lärare på den Academediaägda skolan pressas att sätta glädjebetyg.

En inblick i hur det fungerar på våra vinstdrivna friskolor, ta er tid och läs genom hela artikeln ur svd.se

vi har tidigare skrivit om skolinspektionens observationer av betygsättning på Petersvenskolan i Åstorp: http://www.skolval.info/2013/06/petersvenskolan-ger-systematiskt-hogre.html


Ur SVD.se
"Flera lärare inom den Academediaägda friskolegruppen Mikael Elias-gymnasierna vittnar om hur de pressats av rektor att höja elevers betyg. I vissa fall har rektorerna själva tagit över betygsättningen, uppger lärarna. Företrädare för Academedia känner inte igen situationen.
 
”Sex elever! Det är 600 000 kronor – det måste du förstå”. Så försökte rektorn få en språklärare att höja elevers betyg efter att de, och deras föräldrar, klagat.
Det är ett fackligt ombud som återberättar händelsen som ska ha skett vid ett Mikael Elias-gymnasium i Mellansverige. Läraren ändrade inte betygen och blev uppsagd – ”på grund av arbetsbrist”, berättar personen. Kort därefter annonserade skolan efter en ny lärare, till samma tjänst.

Koncernen gick med på en uppgörelse efter att facket kopplats in, mot en överenskommelse om tystnadsplikt, berättar personen som inte vågar gå ut med sitt namn.


Betygsinflationen hos friskolorna går ut över eleverna.

Vi har tidigare skrivit om hur elever på Petersvens i Åstorp fått högre betyg än vad de presterat vid nationella prov i matte. Och denna betygsinflation straffar eleverna när de sedan skall läsa vidare.

"Klara Larsson, samhällsvetenskapligt program:
– Det märks. En del som kanske har varit bäst i klassen tidigare är plötsligt medelmåttor på gymnasiet."

fredag 15 november 2013

Skolornas pengar går till reklam

Landets elever blir färre men konkurrensen om dem - eller ja, deras skolpengar i alla fall - blir allt hårdare.
Antalet gymnasieskolor har ökat med 60 procent på 15 år. Samtidigt har de stora elevkullarna födda kring 1990 gått klart och under de närmaste åren blir studenterna färre och färre.
I kampen om det krympande elevunderlaget satsar skolorna - där hälften ägs av stora vinstdrivande koncerner - allt mer av skolpengen på marknadsföring.
Och för att fylla de tomma stolarna erbjuds elever gratis datorer, kontanter, utlandsresor, biobiljetter och gymrabatter.
Enligt siffror från TNS-Sifo som Svenska Dagbladet publicerat satsade de svenska gymnasieskolorna 42 miljoner på att köpa reklamplats under 2011. Det motsvarar 83 lärartjänster. 2009 köpte man reklam för drygt 20 miljoner.

Kryssning eller lärare?

torsdag 14 november 2013

Elevhälsan stängd för privata förskolor


Återigen är det synd om de privata skolorna, de kan inte längre köpa tjänster till självkostnad från kommunen utan måste själva hitta privata vinstdrivande verksamheter att vända sig till, och då blir det ju mindre vinst för dem själva. Om det nu över huvudtaget går att få tag i rätt kompetens.

Allt slutar med att barn som går i privata förskolor hamnar i kläm och inte får den hjälp de behöver. Detta är ett återkommande ämne i flera inlägg här och visar på att, om man vill gå i en skola som erbjuder en helhetslösning för alla så får man välja en kommunal skola, här finns rätt kompetens att tillgå snabbt om den skulle behövas.

Ur HD.se:

Fristående skolor och förskolor får inte längre köpa tjänster från kommunens elevhälsa. Nyordningen skapar problem enligt personal hos flera privata aktörer.

Svårt att rekrytera kompetent personal till Petersvenskolan

Under en längre tid har Petersvenskolan i Klippan & Åstorp försökt rekrytera en specialpedagog. Friskolor brukar kritiseras för att inte vilja eller kunna erbjuda hjälp för de elever som har problem, vi har tidigare skrivit om detta i flera inlägg, använd sökfunktionen för att finna intressanta artiklar.

onsdag 13 november 2013

Friskolor startas trots sviktande elevunderlag

Trots att elevunderlaget till gymnasieskolan minskar har ett flertal nya friskolor startats de senaste åren. Nu tvingas ett skolor stänga på grund av för få sökande.
Trots att antalet gymnasieungdomar stadigt sjunker har flera av de stora riskkapitalbolagen fortsatt att starta friskolor, rapporterar SVT på tisdagen.


tisdag 12 november 2013

Elevernas skolpeng går till bankräntor

Som en konsekvens av vinstdrivna friskolor så går pengar som kunde lagts på bättre utbildning till bankräntor.

Academedia betalade 223miljoner i ränta under 2012, pengar som kunde kommit eleverna tillgodo.

Ur HD.se

De tio största friskoleföretagen har betalat över en kvarts miljard kronor i räntor det senaste året. Bara Academedia, som ägs av det Wallenbergstyrda riskkapitalbolaget EQT, betalade 223 miljoner i räntor förra året, visar en granskning som SVT gjort.


måndag 11 november 2013

Forskare: Felaktig rättning bakom bättre resultat i friskolor

Att friskoleelever presterar bättre på nationella prov stämmer inte. Högre resultat beror på att friskolorna rättar proven alltför generöst, visar ny forskning.
Tidigare forskning har visat att friskoleelever generellt presterar bättre på nationella prov än elever i kommunala skolor. Men dessa studier har utgått från de egna skolornas rättningar. Nu kommer den första studien som jämför nationella prov från friskolor och kommunala skolor som har omrättats externt av Skolinspektionen.


fredag 8 november 2013

4 av 10 friskolor sparar inte betyg enligt lag

Slarv i friskolorna drabbar eleverna:
ur dagensarena.se:

Fyra av tio friskolegymnasium sparar inte elevernas slutbetyg enligt den nya skollagen. Det visar en omfattande kartläggning som Dagens Arena har genomfört.
Enligt den nya skollagen är friskolor skyldiga att skicka in slutbetyg för arkivering i den kommun där skolan finns. Dagens Arena har genomfört en enkätundersökning i landets samtliga kommuner.
Resultatet: Fyra av tio friskolor följer inte den nya lagen.
– Om detta stämmer är det väldigt allvarligt. Det är en anmärkningsvärt hög siffra. Friskolorna är skyldiga enligt lag att skicka in slutbetyg när eleverna slutar, säger Skolverkets chefsjurist Jonas Nordström till Dagens Arena.

onsdag 6 november 2013

Friskolor konkurrerar med överbetyg

Många friskolegymnasier ger sina elever högre kursbetyg än de fått i resultat på nationella prov. I mattekurserna på de teoretiska linjerna är det inte ovanligt att varannan elev höjs jämfört med kursprovet. På de kommunala skolorna är det färre elever som får överbetyg, visar DN:s granskning.

http://www.dn.se/ekonomi/friskolor-konkurrerar-med-overbetyg/

fredag 25 oktober 2013

Stopp i kommunala förskolan för att minska minus samtidigt som Petersven kräver 9 miljoner kronor.

Vi har tidigare skrivit om hur Petersvenskolans etablering gör att de kommunala skolorna går miste om 9 miljoner kronor, nu kommer besparingskraven på de kommunala skolorna som ett brev på posten.

http://www.klippan.se/download/18.106011961376e8d1b1d800014405/1358345044483/Samverkan+2012-08-27.pdf


ur HD.se
"Det är köp- och vikariestopp inom förskolan. Anledningen är att förvaltningen ska spara minst en miljon kronor fram till årsskiftet.
Barn- och utbildningsförvaltningen måste spara minst en miljon kronor fram till årsskiftet. Hur det ska gå till är upp till varje enhet att bestämma. Mest radikala är man inom förskolan, där det införts köp- och vikariestopp.
– Pengarna räcker inte till i förskolan helt enkelt, så har det varit sen början av året. Nu har minuset dragit iväg och för att det inte ska bli för stort så har vi fått ta till de här drastiska åtgärderna, säger verksamhetschef Anneli Persson Dalberg
Beslutet är inget hon jublar över – tvärtom.

torsdag 17 oktober 2013

Tankar från föräldrar som provat friskola

"I helgen sa en mamma med ett barn i en friskola att hon i framtiden aldrig skulle rekommendera sina vänner att sätta sina barn i en friskola.
Anledningen var att skolan saknade mycket specialresurser så som spec.lärare, skolpsykolog osv.

Hennes barn hade stort behov av extra stöd, och skolan slog bara ifrån sig och sa att hon fick söka sig till den närbelägna kommunala skolan i så fall.
Familjen har fått vänta lång tid på att olika tester skulle göras på barnet, eftersom dessa tjänster måste köpas in utifrån. (I den kommunala skolan finns redan personal som kunnat göra testen tämligen omedelbart).

Den här mamman hade kontakt med andra mammor i liknande situationer som alla var bittra över hur deras friskolor misskött ansvaret över barnen med speciella behov.

Det fick mig att fundera...är det så det funkar på friskolor?
Anna

måndag 14 oktober 2013

70% av friskolelärarna vågar inte uttala sig kritiskt

Lärarnas Riksförbund har under augusti och september månader låtit medlemmar
i både den privata och offentliga sektorn besvara en enkät via nätet om deras
inställning till att offentligt kritisera den skola de arbetar på.
 
Som kommunalt anställd lärare har man meddelarskydd, det vill säga man har rätt
att tala med medier om förhållandena på sin skola, utan att arbetsgivaren får ta reda
på vem som har lämnat uppgifterna. Detta gäller inte för privatanställda lärare.

Resultatet av enkäten visar att en majoritet av de svarande lärarna, nästan 70
procent av de friskoleanställda och 53 procent av de kommunala lärarna, inte skulle
våga uttala sig offentligt i media om de var missnöjda med sin arbetsgivare/skola. 18 procent 
av lärarna i friskolan även svarade att de fruktade för avsked eller avstängning om de skulle 
påtala negativ kritik i media.

fredag 11 oktober 2013

Petersvenskolan marknadsför sig med höga betyg

Frågan om betygsinflation kommer ofta upp i diskussionen om friskolor, vanligtvis slår alla skolor ifrån sig och så även Petersvenskolan.

Lite märkligt är det då när man i skolans egen reklam läser:
"Välkommen på öppet hus!
Skolan med högst medelbetyg i Höganäs"

Det är lätt att tolka som att man får högre betyg om man går på petersvenskolan än hos andra, men

onsdag 2 oktober 2013

Kommunal vs friskola 9-2

I en rapport från Lärarförbundet finns denna sammanställning över skillnader mellan kommunala och fristående grundskolor.
Friskolorna är bäst på två punkter och satsar mest på skolmat och läromedel.
Men på alla övriga nio punkter är de kommunala skolorna bättre i den här statistiken.
Källor är Skolverket (2008 och 2009) och Kulturrådet samt rapporterna Skolbibliotek 2008 och Kulturen i siffror 2009:1.

1. Antal lärare per 100 elever
Kommunal: 8,3
Friskola: 7,6
2. Andel behöriga lärare
Kommunal: 87%
Friskola: 67%
3. Antal lärare per rektor.
Kommunal: 21
Friskola: 14
4. Antal kvadratmeter per elev
Kommunal: 18
Friskola: 10
5. Tillgång till specialsalar.
Kommunal: Så gott som alltid.
Friskola: En del skolor saknar.
6. Läromedel, utrustning och skolbibliotek. Kronor per elev.
Kommunal: 3000 kr.
Friskola: 4100 kr.
7. Tillgång till skolbibliotek.
Kommunal: 73%
Friskola: 29%
8. Antal studie- och yrkesvägledare per 100 elever.
Kommunal: 0,2
Friskola: 0,11
9. Andel behöriga studie- och yrkesvägledare.
Kommunal: 68%
Friskola: 30%
10. Elevvård, kronor per elev.
Kommunal: 2050 kr.
Friskola: 1370 kr.
11. Skolmat kronor per elev.
Kommunal: 4900 kr.
Friskola: 5700 kr.

http://skolgranskning.aftonbladet.se/blogg/kommunalt-vs-friskola-9-2/

lördag 28 september 2013

Kritik mot Petersven efter mobbning

ur HD.se:
Eleven blev slagen, hånad och utfryst. Nu kritiseras Petersvenskolan i Helsingborg av Skolinspektionen för att inte ha stoppat kränkningarna.

Utsatt för dagliga kränkningar i form av knuffar, elaka blickar, glåpord och utfrysning. Och vid ett tillfälle slagen av en annan elev.

Så såg tillvaron ut för en elev på fristående Petersvenskolan (årskurs 6–9). Allt enligt en anmälan till Skolinspektionen i våras.

Till slut ville den drabbade eleven inte gå till skolan. Vårterminen fullföljdes i stället genom undervisning på annan plats och till hösten börjar eleven på en ny skola.

Nu får Petersvenskolan kritik av Barn- och elevombudet, som är en del av Skolinspektionen. Elisabeth Seferidis är en av två jurister som har granskat ärendet och står bakom domen:

– En skola är skyldig enligt Skollagen att stoppa kränkningar, det är nolltolerans som gäller. Om den här skolan hade lyckats med det, hade eleven kanske gått kvar där och trivts, säger hon.

 http://hd.se/helsingborg/2013/07/01/kritik-mot-skola-efter-mobbing/

torsdag 26 september 2013

Tuffare regler att vänta för friskolorna

ur sydsvenskan:
Nu vill alla få bort riskkapitalbolagen från skolbranschen. Konkursen i JB Education har gjort friskolornas vinster glödheta inför valet 2014.

I går överlämnade Friskolekommittén sitt betänkande till utbildningsminister Jan Björklund. Efter två år har sex partier enats. Regeringspartierna M, C, FP och KD samt S och MP är överens om tuffare regler för friskolorna:

Skolinspektionen ska pröva om ett företag som vill starta skola har långsiktiga avsikter och tillräcklig ekonomi för att klara det.

Insynen i skolbolagen ska öka med offentlighetsprincip och meddelarskydd för anställda som vill slå larm om missförhållanden.

Upptäcks brister i utbildningen ska Skolinspektionen kunna tvinga företaget att anställa fler lärare.
Enligt Jan Björklund (FP) gör detta i praktiken det omöjligt för riskkapitalister att göra snabba klipp i skolan – som ju via skolpengen finansieras med skattemedel.

http://www.sydsvenskan.se/sverige/tuffare-regler-att-vanta-for-friskolorna/

onsdag 25 september 2013

Elev borttvingad från Petersvenskolan, skolan vill ha mer pengar från kommunen

Sverigesradio.se: Den privat drivna grundskolan Petersvenskolan fick inga extra skattepengar för en stökig elev som hade behov av extra stödåtgärder. Då åkte eleven ut ur skolan och hänvisades till enskild undervisning på en annan skola. Men sedan Skolinspektionen har gripit in är eleven nu tillbaka.
Skolinspektionen tycker inte att skolan tog ansvar för en 15-årig elev som burit sig dumt åt och som därför blev avstängd en vecka i våras.

När eleven kom tillbaka fick han beskedet att det inte blir någon undervisning på skolan

tisdag 24 september 2013

Konkurs hotar skånska friskolor

ur sydsvenskan:
Var fjärde bolag som driver privata gymnasier i Sverige går med förlust.
Enligt kreditupplysningscentralen UC löper flera skolor i Skåne "mycket hög risk" att gå i konkurs - däribland Praktiska och PPS, som bland annat driver Cybergymnasiet i Malmö.
I maj gick en av landets största friskolekoncerner i konkurs: JB Education med 10 000 elever och 1 600 lärare i ett trettiotal skolor - ägt av det danska riskkapitalbolaget Axcel.
Nu varnar UC för fler friskolekonkurser.

- En del av de skolföretag vi har granskat går bra. Men många har det väldigt besvärligt, säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC.
UC har utgått från Skolinspektionens lista över de 180 aktiebolag som har tillstånd att driva gymnasier i Sverige.

Efter en granskning av bolagens bokslut har UC analyserat skolornas ekonomiska förutsättningar att klara sig på den allt tuffare skolmarknaden. Bolagen har indelats i fem riskklasser. Bland dem som löper "mycket hög risk" att gå i konkurs finns sex skolbolag med verksamhet i Skåne

http://www.sydsvenskan.se/skane/konkurs-hotar-skanska-friskolor/

lördag 21 september 2013

Ny lag ratar riskkapital i friskolor

SVD:
Arbetet med ny lagstiftning pågår, och utbildningsminister Jan Björklund efterlyser hårdare krav, och hårdare granskning av de företag som vill ge sig in i friskolevärlden.
– I tillståndsgivningsprocessen måste man ganska långsiktigheten hos ägare. Det här är inte ett beteende vi kan acceptera, säger han.
På en direkt fråga från SvD om det nya lagförslaget kommer att utesluta riskkapitalbolag som ägare svarar Jan Björklund:
– Inte per definition men friskoleutredningen gör en avgränsning på så sätt att ägare ska ha ett långsiktigt ägande och det utesluter i praktiken de flesta riskkapitalbolag. Ofta är det ju hela idén att man går in kortsiktig för att göra verksamheten mer lönsam för att sedan sälja med stor vinstmarginal. De företag som har den affärsidén, de utesluts.
Han tillägger att de inte borde vara något problem att identifiera vilka riskkapitalbolag som diskvalificerar sig.
– Det är ju ingen hemlighet vad företag har för affärsidé.
Jan Björklund räknar med att lagförslag ligger färdigt före valet. I så fall kan den nya lagen träda i kraft 1 januari 2015.

http://www.svd.se/naringsliv/ny-lag-stoppar-riskkapital-i-friskolor_8408552.svd

torsdag 19 september 2013

Skolinspektionen: Friskolorna håller inte måttet

Ur dagens arena:
Stora brister hos friskolorna framkommer i en granskning som Skolinspektionen genomför. Bland annat kritiseras undervisningen och frånvaron på särskilt stöd till elever.  

I en granskning Skolinspektionens genomför och som SVT rapporterar om på onsdagen framkommer det att undervisningen på många friskolor inte håller måttet. Dessutom brister nästan alla granskade friskolor brister när det gäller särskilt stöd till elever.
– De brister i särskilt stöd. Elever får inte den uppbackning och det stöd man behöver för att klara sig, det ser vi nästan oavsett vilket skolföretag det handlar om, säger Bertil Karlhager på Skolinspektionen till SVT.

Skolinspektionen konstaterar även att många av lärlingsgymnasierna tar emot elever utan att kunna erbjuda ordentliga praktikplatser. Dessutom är det många av skolorna som inte lever upp till de nya lagkraven om att det ska finnas elevhälsovård och bibliotek på skolorna.
En av skolorna som får kritik i Skolinspektionens pågående granskning är JB Gymnasierna. De använder ett resurssnålt koncept, som innebär långa arbetspass med mycket självständigt arbete. Men Skolinspektionen ifrågasätter hur mycket eleverna lär sig.

– Vi har sett att de långa arbetspassen med självständigt arbete lett till att elever jobbar upp till en lägsta-nivå och sedan nöjer sig med det, säger Bertil Karlhager till SVT.

 http://www.dagensarena.se/innehall/skolinspektionen-friskolorna-haller-inte-mattet/

onsdag 18 september 2013

Skolinspektionen: Avslag för Segra

Ur HD.se:
Segragymnasiet får inte bedriva skolverksamhet på Naturbruksgymnasiet i Östra Ljungby. Skolinspektionen avslog ansökan.

De nya ägarna av naturbruksgymnasiet i Östra Ljungby får inte tillstånd att bedriva gymnasieskola. Skolinspektionen anser att Segragymnasiet inte har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.

I beslutet menar Skolinspektionen att Segragymnasiet inte har visat att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.

Skolan har gjort undersökningar för att kolla intresset för utbildningen, men enligt inspektionen visar det inte på en prognos som kan säkerställa en stabil och kontinuerlig verksamhet.
Därför anser inspektionen att budgeten inte är tillförlitlig, vilket innebär att skolan inte har ekonomiska möjligheter att driva verksamheten.

Beslutet grundar sig även på att det inte finns tillräckliga ekonomiska resurser för att erbjuda eleverna ett skolbibliotek som uppfyller skollagens krav.

Segragymnasiets ägare kommer att överklaga beslutet.
Sara Johansson

tisdag 17 september 2013

Petersvenskolan till salu

Fastigheten Blåsippan 17 vedbyvägen 19-21 har varit ute till försäljning en tid, nu har fastighetsbyrån tagit på sig mäklaruppdraget. Enligt annonsen så är direktavkastningen hög, hela 14,25% på eget kapital och likaså köpeskillingen på strax över 10miljoner.

Varför fastighetsägaren väljer att sälja en fastighet med så hög avkastning strax efter att man fått en hyresgäst kan man bara spekulera i. Som vindarna blåser nu så lär vinstdrivna friskolor så som Petersvens gå en allt tuffare framtid till mötes. De politiska partierna vill göra stora inskränkningar i de vinstdrivna friskolorna, de vill till och med lagstifta bort riskkapitalister. Om de inte får göra vinst vem vill då driva skolorna vidare?

Verksamheter som inte går med vinst har en tendens att avvecklas eller försättas i konkurs efter en tid, och då har det inte så stor betydelse hur långa avtal man skrivit. Så vem vet det är kanske ett gyllene tillfälle att hämta hem vinsten och sälja.

 

torsdag 12 september 2013

Absurt med vinstutdelning i friskolor

Freinetskolorna Mimer och Hugin i Norrtälje är två fristående skolor och förskolor, som sedan starten 1997 respektive 2008 arbetat helt på non profit-basis.

Relaterat

I stadgarna finns inskrivet att all vinst ska gå tillbaka till verksamheten. Detta är en självklarhet för oss – allt annat är absurt, anser vi. Den skattefinansierade skolpengen ska oavkortat gå till elevers och barns utveckling och lärande. Den ska definitivt inte gå till riskkapitalisters bankkonton i eller utanför Sverige.

Vi är inte ensamma om vår åsikt, tvärtom. Svenska folket har sagt sitt i olika undersökningar. SOM-institutets (Göteborgs universitet) undersökning 2012 visar att 62 procent av svenskarna är emot vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Svenskarnas åsikter spänner över partigränserna: 70 procent av S-sympatisörerna säger nej, 53 procent av M:s respektive C:s sympatisörer säger nej.

I friskoledebatten syns oftast de stora ”drakarna”. Vi andra – mindre aktörer, ofta idéburna – dras med över samma kam. Nu senast har vi sett JB-koncernen gå i konkurs, med förödande konsekvenser både för elever och för skattebetalare. Människor förfasas – med rätta – av hur riskkapitalbolag tar ut stora vinster från skattefinansierad verksamhet, för att sedan inte bara driva dem i konkurs, utan även stå med ytterligare en nota till skattebetalarna. Det är en oacceptabel hantering!
Ett argument som ofta hörs är att vinstutdelning ska kunna ske om bara kvaliteten är tillräckligt hög. Hur ska mätandet av denna kvalitetsnivå gå till, undrar vi? Kvalitetsmätning är komplext.

Det finns en uppenbar risk att endast det som är lätt mätbart blir väsentligt i skolan, det vill säga resultat på tester, nationella prov, betyg etcetera. Den utvecklingen motsätter vi oss kraftigt. Vi anser att en skol- och förskoleverksamhet inte kan komma till en viss punkt, där man säger att ”Nu är kvaliteten så hög att det är dags att dela ut vinst”. Det finns alltid barn och elever som behöver mer. Det finns också en uppenbar risk att skolor på olika sätt försöker att nå en viss typ av ”kunder”, kunder som underlättar skolans resultat i form av höga betyg och bra resultat på nationella prov. En sådan skola vill vi definitivt inte ha. Vi vill ha en skola och förskola där all barn är välkomna.

Vi är stolta över att kvaliteten i Mimers och Hugins verksamheter är så hög, vilket visar sig i mångåriga resultat, inspektioner, tillsyn och redovisningar och inte minst genom alla nöjda elever och föräldrar. Det är i sig inget skäl till att vi ska börja dela ut vinst, men däremot att fortsätta utvecklas, bygga vidare och sprida vår idé. Vår drivkraft är att se unga människor växa som individer och lära sig, att hjälpa dem bli harmoniska och kunniga så att de så småningom ska kunna bidra till morgondagens samhälle såsom fullgoda, demokratiska samhällsmedborgare. Vår företagsidé grundar sig på långsiktighet, ansvarstagande och seriositet.

Hugin och Mimer har låg personalomsättning och ständig tillströmning av elever. Vi tar ofta emot studiebesök, vi föreläser, författar artiklar, syns i tv, hörs i radio och vi har spridit våra pedagogiska utvecklingsarbeten långt utanför både Norrtäljes och Sveriges gränser. Vi har fått utmärkelser och priser, nu senast Årets kooperativ 2012. Statsminister Fredrik Reinfeldt har nyligen besökt Hugin. Allt detta har skett, och sker, genom våra medarbetares starka drivkraft att se unga människor utvecklas och lära sig. Det har skett, och sker, utan vinstutdelning till aktieägare.

Vi har via vårt mångåriga engagemang för icke-vinstutdelning inom friskolor aktivt deltagit i bildande av Idéburna skolors Riksförbund. Vårt engagemang där innebär bland annat många tillfällen att träffa riksdags- och kommunalpolitiker för att föra fram våra frågor, farhågor och synpunkter.
Marita Sandin Larsson, rektor och förskolechef Freinetskolan Hugin Norrtälje

http://norrteljetidning.se/hem/2.7968/1.2187578-absurt-med-vinstutdelning-i-friskolor 

måndag 9 september 2013

Ny lag ratar riskkapital i friskolor

Ny lagstiftning för friskolor kommer utesluta de flesta riskkapitalbolag som ägare till friskolor. Det säger utbildningsminister Jan Björklund på en pressträff på torsdagen.
 
Konkursen för Sveriges näst största friskoleföretag, riskkapitalägda JB Education, har skakat om friskolebranschen rejält. Färre elever på gymnasiet, för stort fokus på praktiska gymnasieutbildningar och hög belåning blev JB:s fall.
Någon vinstaffär blev det inte, danska rikskapitalbolaget Axcel valde efter fem år att försätta JB-koncernen i konkurs. När beskedet kom stod eleverna handfallna. Nu har många av JB:s skolor har köpts upp av andra friskolekoncerner, men inte alla. Dessutom fattas det drygt en miljard kronor efter konkursen.

Arbetet med ny lagstiftning pågår, och utbildningsminister Jan Björklund efterlyser hårdare krav, och hårdare granskning av de företag som vill ge sig in i friskolevärlden.
– I tillståndsgivningsprocessen måste man ganska långsiktigheten hos ägare. Det här är inte ett beteende vi kan acceptera, säger han.

På en direkt fråga från SvD om det nya lagförslaget kommer att utesluta riskkapitalbolag som ägare svarar Jan Björklund:
– Inte per definition men friskoleutredningen gör en avgränsning på så sätt att ägare ska ha ett långsiktigt ägande och det utesluter i praktiken de flesta riskkapitalbolag. Ofta är det ju hela idén att man går in kortsiktig för att göra verksamheten mer lönsam för att sedan sälja med stor vinstmarginal. De företag som har den affärsidén, de utesluts.

Han tillägger att de inte borde vara något problem att identifiera vilka riskkapitalbolag som diskvalificerar sig.
– Det är ju ingen hemlighet vad företag har för affärsidé.

Jan Björklund räknar med att lagförslag ligger färdigt före valet. I så fall kan den nya lagen träda i kraft 1 januari 2015.

http://www.svd.se/naringsliv/ny-lag-stoppar-riskkapital-i-friskolor_8408552.svd

lördag 7 september 2013

Friskolor plundras på på miljonbelopp

”JB Education har en stark tradition av att skapa motivation, uppmuntra entreprenörskap och driva utbildning nära verkligheten.”
I juni, strax före sommarlovet, gick JB Education i konkurs. Elever mitt i livets viktigaste utbildning kastades ut i osäkerhet, lärare blev av med jobben.
Kvar finns JB Educations hemsida som en absurd minnesruna över de senaste 20 årens skolkollaps och säljfloskler. Kanske borde den K-märkas, som en evig påminnelse till oss själva om hur fel det kan bli.
I veckan kom besked om storleken på konkursen. JB Education har över en miljard i skulder. Bara löneskulderna till de anställda är 139 miljoner kronor. Det är pengar som skattebetalarna nu får stå får.
”Kommunala skolor måste faktiskt också läggas ner ibland”, gastar friskolelobbyn.
JB Educations vd väljer att skylla på bristande elevunderlag och hävdar, bisarrt nog, att konkursen är ett betyg på att ”friskolesystemet fungerar”.
Det är helt enkelt inte sant.
Enligt Skolinspektionen, som riktade stenhård kritik mot JB:s gymnasier 2012, var koncernens pedagogiska metod, det ”entreprenöriella lärandet”, ett haveri. Det innebar att elever blev ”befriade” från lektioner, att det inte fanns några skol­bibliotek, att kunskapsresultaten var
undermåliga och sjunkande, att många elever inte gick ut gymnasiet med ens grundläggande behörighet för vidare
studier.

Plockar ut miljonbelopp

På tre år, mellan 2009-2011, tappades dessutom skolorna på resurser. 266 miljoner slussades vidare till koncernen, enligt en granskning som Dagens Arena gjort. Pengar som i stället för att satsats på att förbättra undervisningen bland annat användes för att köpa fler skolor.
Det finns undermåliga kommunala skolor också, och usla kommunala huvudmän.
Men de plockar inte ut hundratals miljoner kronor i vinstutdelning samtidigt som de utarmar utbildningen.

Lät staten stå för notan

JB Educations ägare var sedan 2008 riskkapitalbolaget Axcel. När föräldrar och elever till slut begripit vad det ”entreprenöriella lärandet” egentligen innebar och valde andra skolor, sålde man så mycket som möjligt, gick sedan i konkurs och lät staten stå för notan.
Vd för JB Education var Anders Hultin, nära vän till Anders Borg, grundare av Friskolornas riksförbund och en av arkitekterna bakom dagens oreglerade skolmarknad.
Mitt under nedläggningen la han upp en bild på Facebook på ett vin för 779 kronor. ”Because I’m worth it”, skrev han, en kommentar som ”gillades” av Anders Borgs fru.
Det är ett oanständigt system vi byggt.
Är det bara jag som tycker att friskolorna borde bli valfråga nästa år?

Katarina Pettersson

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/karinpettersson/article17254468.ab

torsdag 5 september 2013

Forskare varnar: betygssystemet i fara pga friskolornas generösa betygsättning

Friskolorna i Sverige är mer frikostiga med vitsord i nationella prov än kommunala skolor. Forskare varnar för att betygssystemet är i fara, rapporterar SVT.
I en ny studie jämförs korrigeringar av prov som gjorts i skolorna med skolinspektionens kontrollkorrigeringar.

Studien presenteras för den svenska regeringen i dag.
Friskolornas mer generösa rättande av prov är problematiskt på många sätt, säger Jonas Vlachos, biträdande professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och en av författarna bakom studien.
- Man hittar inte styrkor och svagheter där de egentligen finns och skolor kan framstå som bättre och sämre än vad de egentligen är.

Lärare bedömer nationella prov

I dag bedöms de nationella proven för grundskola och gymnasieskolor av lärarna själva, och Skolinspektionen bedömer dem också för att stöda en mer likvärdig och rättvis bedömning. Den nya studien visar att kommunala skolor följer mera skolinspektionens linje och att alla skolor rättar ungefär på samma sätt. Spridningen i rättandet är däremot mycket stor för friskolornas del.
Enligt tidigare forskning har friskoleelever generellt sätt presterat bättre i nationella prov än elever i kommunala skolor. Men dessa studier har inte jämfört med externt rättade prov, vilket Jonas Vlachos nu har gjort.
- Proven rättas helt enkelt mer generöst av friskolorna.

http://svenska.yle.fi/artikel/2013/09/02/svenska-friskolor-ar-frikostiga-med-vitsord

Hänvisningar informationsblad



-En lägre nivå behöriga lärare än kommunala.
 http://www.svt.se/nyheter/sverige/manga-obehoriga-larare-i-friskolorna
 http://blogg.svt.se/svtpejl/kategori/skolpejl-kategori/lararbehorighet-friskolor-dominerar-i-bottenskiktet


-Lägre genomsnittliga löner som beror på fler nyutexaminerade oerfarna lärare och pedagoger är anställda i vinstdrivna friskolor.
http://www.tcotidningen.se/lagre-loner-till-lararna-pa-friskolor


-Vinstdrivna skolor måste i det långa loppet generera vinst till ägarna, exempelvis Petersvenskolans ägare EQT har ett avkastningskrav på 25% per år.

-Osäkerheten om hur länge skolorna kommer att drivas vidare blir allt större då politiska partier oberoende av färg vill begränsa vinstuttag ur välfärden inför kommande val då 62% inte vill tillåta vinstutdelning. Därmed försvinner ägarnas intresse att driva skolorna vidare.
 http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article1867488/Folket-ar-emot-vinster-i-skolan.html

-Flera skolor har redan gått i konkurs och fler lär göra det och då blir eleverna lämnade strandade och riskerar att behöva gå om delar av sin utbildning.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/dubbelt-sa-manga-friskolor-i-konkurs

      -Blandade klasser kan enligt studier bidra till att elever inte får den utmaning och utveckling som behövs för att nå sin potential.
http://fof.se/tidning/2009/3/aldersblandade-klasser-samre-vanliga
http://www.unt.se/inc/print/samre-resultat-i-blandade-klasser-312278-default.aspx

      -Vinstdrivna friskolor satsar stort och påkostat på att marknadsföra sig med fina ord och så diffusa saker som en ”speciell anda”, pengar som kunde gått till elevernas utbildning.

http://www.skolvarlden.se/artiklar/marknadsforing-miljoner-i-skolorna


·     -Skattetrycket är högt i Sverige för att säkra välfärden och då hjälper det inte med riskkapitalister i skolorna som vill roffa åt sig, eller?

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetryck-i-Sverige-och-internationellt/