Vi håller koll på skolan!

Med lokal förankring följer vi skoldebatten om det fria skolvalet samt håller koll på vad som händer i skolorna i Klippans kommun.

Följ oss om du inte vill missa något, prenumerera på inlägg via mail, RSS eller Twitter, @skolvalinfo.

Vi värnar om de kvalitativa kommunala skolorna som ger dig en bra utbildning utan vinstintresse.

Välj en kvalitativ kommunal skola du också.

Lycka till!

Skolval.info

fredag 31 maj 2013

Friskolekoncern läggs ner 10 000 elever drabbas.


Friskolekoncernen JB Education tidigare John Bauer lägger ner sin verksamhet 10 000 elever drabbas i 31 gymnasier och 5 grundskolor. Några av skolorna byter ägare, dock måste då skolorna bli godkända av Skolverket för att få tillstånd att drivas vidare. I Skolverkets bedömning så tas hänsyn till elevunderlaget något som anges som huvudskälen till den bristande lönsamheten, det är därför inte säkert att skolorna får drivas vidare även om någon vill ta över.

Detta visar att det finns en stor brist i kontinuitet i friskolorna. Efter flera år med höga vinster och nyhetens behag så tar inte skolorna sitt ansvar när vinsten börjar vika är det det som eleverna behöver? Driva skola med vinstintresse som affärsidé är inte hållbart i längden.

http://www.aftonbladet.se/incoming/article16875628.ab
http://vlt.se/nyheter/vasteras/1.2093760-jb-koncernen-avvecklar-friskolor
http://hd.se/skane/2013/05/30/jb-laggs-ner/

tisdag 28 maj 2013

Petersvenskolan i Klippan utmärker sig med en låg andel behöriga lärare.

I SVTs genomgång av skolor utmärker sig PeterSvenskolan i Klippan med en låg andel behöriga lärare (68,7%).  I en jämförelse med Vedbyskola som drivs i kommunal regi och med ungefär samma åldersgrupper så visar denna att Vedbyskola har 100% behöriga lärare.

Studier visar att behöriga lärare ger ett bättre studieresultat, Christian Andersson som har studerat hur lärarbehörighet påverkar elevernas skolresultat säger att skillnaden är stor "en elev som går i en skola med en hög andel behöriga lärare har i jämförelse med en elev som går i en skola med låg andel behöriga lärare ett skolresultat som är  ungefär 11procent bättre. Det är ungefär lika stor skillnad som mellan pojkar och flickor.

Friskola glömde obligatorisk kurs

Ännu en gång hamnar friskoleelever i kläm, skolan glömde en kurs och nu får eleverna välja på att intensivplugga eller få ofullständiga betyg och inte kunna läsa vidare utan istället behöva komplettera på komvux, en bra början i livet..

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article16853669.ab

söndag 12 maj 2013

6 300kr i vinst per elev mjölkades ur skolorna.

Academedia som äger Petersvenskolan mjölkade skolorna på i snitt 6 300kr per elev, pengar som kunde ha gått till eleverna.

"Academedia mjölkar skolorna på miljoner Jättekoncernen tjänar stora pengar på Mikael Elias, NTI och Plusgymnasiet

6 300 kronor per elev togs ut ur friskoleföretaget Academedias skolor förra läsåret.
Pengar som skulle kunna gå till eleverna.
Gymnasieskolorna Mikael Elias, NTI och Plus i Sundsvall ingår i koncernen.

Friskolekoncernen Academedia är Sveriges största skolföretag med 160 grund- och gymnasieskolor i ett 30-tal aktiebolag i sin ägo. Ur dessa plockade ­koncernen under räkenskapsåret 2011-12 ut sammanlagt 190 miljoner kronor som fördes vidare uppåt i koncernen. Det visar en granskning som ­Lärarnas tidning har gjort.

6 300 kronor i snitt

I Sundsvall finns Academedia­ägda Mikael Elias teoretiska gymnasium, NTI-gymnasiet och Plusgymnasiet. Plus­gymnasiet är den skola där koncernen tar ut mest pengar per elev, 16 600 kronor, enligt Lärarnas tidning.
I genomsnitt plockar moderföretaget ut 6 300 kronor per elev från de olika skolbolagen. Pengar som i stället skulle ­kunna gå tillbaka till skolan i form av fler och bättre ­utbildade ­lärare.
Skolpengen följer eleven ­oavsett skola och är såväl ­kommunala skolors som fri­skolors enda inkomstkälla.

Tjänar mindre

Det som gör att friskolorna kan göra vinst på skolpengen är att de håller nere personal­kostnaderna. Friskolorna inom Academedia har en lägre lärartäthet än riket som helhet och färre lärare med pedagogisk högskoleexamen.
Friskolornas lärare har också en lägre lön än kommun­anställda lärare. Enligt Almega tjänsteföretagen, som organiserar samtliga skolbolag, tjänar en friskoleanställd gymnasie­lärare 1 700 kronor mindre än en kommunanställd i snitt per månad. Grundskollärarna ­tjänar 500 kronor mindre än sina kollegor i den kommunala skolan.
Se även artikel om Plusgymnasiet i Sundsvall.
Agneta Jacobsson"

 http://dagbladet.se/nyheter/sundsvall/1.5779585-academedia-mjolkar-skolorna-pa-miljoner

Skattepengar till skatteparadis

Genom etableringen av Petersvenskolan så går de kommunala skolorna miste om 9 miljoner kronor.  Vinsten går till ägarna Academedia,  som i sin tur ägs av EQT vars fond är skriven i skatteparadiset Guernsey i engelska kanalen.

lördag 11 maj 2013

Nationalekonom kritiserar privata friskolor

"Vinster inom det svenska friskolesystemet är inte bra och gagnar inte kvalitén i skolan, det menar nationalekonomen Jonas Vlachos som studerat skolsystemet under fem års tid. Men företrädare för de privata friskolorna menar att branchen är självreglerande och skolor som tänker för kortsiktigt gräver sin egen grav.
- Problemet med vinstmotiverade skolägare är att de har ett intresse av att tänja på de gränser där man kan, att spara på pengar där samhället inte kan hindra dem från att spara pengar, även om det resulterar i sämre skolkvalité, säger Jonas Vlachos. Risken kommer alltid finnas att de vinstdrivande företagen tummar på kvalitén, menar han. Det här genom att tillexempel ha mindre lärarledd undervisning, för att få över så mycket som möjligt av den skattefinansierade skolpengen företaget får för varje elev.

Men när det gäller kvalitetsproblem inom friskolorna så säger Ulf Mattson, styrelseordförande i Sveriges största friskolekoncern Academedia, att marknadskrafterna städar undan dåliga skolor.
   – Det går inte att vara kortsiktig, det vet du ju själv, om en skola får ett dåligt rykte så kommer inte den skolan att överleva, därför är det här självreglerande, säger Ulf Mattson.

Men enligt Nationalekonomen Jonas Vlachos är utbildning inte bara till för oss som individer, det är också en samhällsinvestering - och det är inte säkert att kundens, alltså elevens, val av skola baserat på ett rykte  är det bästa för samhället.

– Är det så att individerna bli glada för att man har låga krav i deras skola, så kommer vissa skolor erbjuda en ganska kravlös skola, sen kommer ju inte det här bli genomsnittseffekten, men de segmenten kommer definitivt att finnas, och vi har sett exempel på det bland annat på gymnasiet där dataspelande förekommit på lektionerna, eleverna är glada och leverantören är glad - men som skattebetalare är jag inte övertygad om att det är denna typ av verksamhet jag vill finansiera, säger nationalekonomen Jonas Vlachos."

 http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=5413064

fredag 10 maj 2013

Forskarvarning för vinstdrivna friskolor

"Trots den tondövhet som rikssvenska politiker visat vad gäller larmen om den negativa utvecklingen inom skolan så borde insikten om problemet nu blivit uppenbart. Internationella skolforskare underkänner den svenska skolan. De har visat hur systemet med skattefinansierade privatskolor med obegränsad rätt att plocka ut vinster blir förödande för utbildningen. De har också visat hur det fria skolvalet i kombination med den privatiserade skolan bidrar till att driva på segregationen, öka klyftorna, försämra skolresultaten och bryta sönder den sociala sammanhållningen.

Det forskningsresultat som nu finns borde få samtliga politiska partier att ta hela det nuvarande systemet med vinstdrivna privatskolor till omprövning. För socialdemokraterna ger den kommande partikongressen ett gyllene tillfälle att säga nej till vinstdrivna privatskolor. Många av motionerna till kongressen kräver det. Bland forskarna betraktas Sverige som unikt. Det är landet som gått längst i västvärlden med sin skattefinansierade, fria och konkurrensutsatta skolmarknad. I till exempel USA drivs 95 procent av privatskolorna som "non profit företag" utan vinstintresse.

Bland de forskare som följt skolutvecklingen i Sverige finns bland andra professor Henry Levin vid Colombia University i USA. Han har följt svensk skola sedan friskolan och skolpengen infördes i början av 90-talet. Vid en konferens på Vetenskapsakademin i Stockholm riktade han en allvarlig varning för utvecklingen i Sverige. Det svenska skolsystemet skapar segregation. Han noterade att problemet med segregationen kommer smygande och är en process där samhället långsamt bryts isär.
Att friskolorna och det fria skolvalet leder till segregation bekräftas också av forskare från svenska universitet. De har i en stor studie fått bekräftat att resursstarka medelklassfamiljer allt oftare väljer bort de skolor som är socialt och etniskt blandade. Resultatet blir segregerade skolor.

Även det allt mer sviktande skolresultatet talar för att skolsystemet i Sverige måste ändras. Lärare vittnar om hur systemet med de vinstdrivna privatskolorna påverkat yrkesrollen. I de vinstdrivna privata skolorna betraktas eleven allt mer som en påse pengar. Jakten efter fler elever gå ut över undervisningen. Lärarens uppgift blir allt mer att marknadsföra skolan.

Medan de svenska skolresultaten rasar visar de finska skolorna framgångar.  Från att tidigare ha kopierat Sverige – med bland annat enhetsskolan – har Finland inte tillåtit marknadskrafterna ta över skolan. Att skillnaden i resultat mellan de svenska och finska skolorna vuxit förklarar professorn i pedagogik vid universitet i Helsingfors Patrik Scheinin med att de finska skolorna förblivit jämlika.
Från den forskning som gjorts finns det ingenting som talar för att systemet med friskolor haft någon positiv effekt. Den på 90-talet genomförda kombinationen av skolpeng och en fri skolmarknad är ett tydligt utslag av den nyliberala strömning som då vägledde den svenska borgerligheten. I dag kan konstateras att genomförandet var rent ideologiskt och utan stöd i några vetenskapliga studier.

När forskningen nu kommit fatt borde tiden vara mogen för en ny reglering av skolorna och införande av en ordning där vinstintresset fasas ut och kunskaperna och en sammanhållande skola åter fasas in. Och här har socialdemokraterna i Sverige möjligheten att bli det parti som tar initiativet.
Robert Björkenwall /frilansjournalist och utredare. Jaan Ungerson / Omvärldsanalytiker"

söndag 5 maj 2013

Sätt stopp för vinstuttag i skolan

"Några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet finns inte, däremot ger det upphov till ökad segregation och minskad likvärdighet. Möjligheten att bedriva skolverksamhet i vinst drivande syfte bör elimineras, skriver Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, tillsammans med andra ledamöter vid Kungliga Vetenskapsakademin i en debattartikel i Svenska Dagbladet 27 mars.

Det svenska skolsystemet är i ett avseenden närmast unikt och extremt i ett internationellt perspektiv. Med undantag av ett system som introducerades i Chile under general Pinochets styre, finns inget annat allmänt finansierat skolväsende som tillåter att skolor drivs av privatägda visntdrivande bolag, skriver debattörerna bland annat.
Torsten Arpi"

http://www.ufn.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter+Detalj/-satt-stopp-for-vinstuttag-i-skolan-.cid1163511

Skoljätte blåser upp betygen – gör rekordvinst

Intressant inlägg om hur Petersvenskolans ägare Academedia driver upp betygsinflationen, kunskap är mer än ett betyg! 

"GRANSKNING: Academedias skolor driver på betygsinflationen. Och det lönar sig. Man växer så det knakar, och med förra årets vinst på nästan 300 miljoner kronor slog koncernjätten skolrekord.

På måndagen avslöjade Dagens Nyheter hur friskolor konkurrerar med överbetyg. Nu kan Dagens Arena visa på ett annat mönster i Skolverkets statistik över betygsinflationen: En tredjedel av de skolor som toppar listorna över de mest generösa betygssättarna (för matte A1C och MA2C) tillhör friskolekoncernen Academedia.
Vid en första anblick syns inte Academedia alls. Men faktum är att skolbolag som Mikael Elias, NTI och Ljud & Bildskolan alla ingår i koncernen – uppköpta under de senaste årens snabba expansion.

Med 44 000 elever är Academedia skolmarknadens dominant. Var tjugonde gymnasieelev går varje dag till koncernens skolor. Förra året omsatte koncernen hela 4,7 miljarder kronor, det allra mesta skattepengar. Omsättningen har fördubblats sedan 2009 och ökat med 500 procent på fem år. Numera är man likvärdiga med de största vårdbolagen.
Brytpunkten kom 2007, när Academedia beslutade sig för ”växa genom att köpa andra utbildningsföretag”. Då köptes Vittragymnasierna, NTI, Ljud & Bildskolan och Drottning Blankas Gymnasium. Men det stora språnget kom sedan riskkapitalbolaget EQT, med fonder i skatteparadiset Guernsey, tog över ruljangsen 2010.
När den mindre konkurrenten Pysslingen blev en del av Academedia 2011 skrev SvD Näringslivs Torbjörn Isaksson om hur ”en gigantisk maskin inom svenskt utbildningsväsende” tog gestalt.

Det blev en vinstmaskin. Av 4,7 miljarder kronor i intäkter satsades bara 4,3 miljarder kronor på verksamhet, visar Dagens Arenas granskning av den senaste årsredovisningen. När avskrivningar på tidigare investeringar räknats bort återstod en rörelsevinst på 294 miljoner kronor – rekord i skolsammanhang och en ökning med 30 procent på ett år.
Lönsamhet nås ofta genom lägre personalkostnader. Lärartätheten på Academedias skolor är i snitt på 6,8 lärare per 100 elever, jämfört med 7,7 i friskolor i allmänhet och 8,3 i kommunala skolor. Andelen behöriga lärare är lägre än snittet. Trots det har elevtillströmningen fortsatt, enligt koncernledningen på grund av att man är en ”förebild inom utbildningsbranschen när det gäller kvalitet, resultat och nytänkande”.
Kritiker har i stället uppmärksammat Academedias satsning på reklam och att vinstdrivande skolor tenderar att locka till sig elever från studievana hem, de som är mindre kostnadskrävande och som dessutom förbättrar skolans sociala status.
De senaste uppgifterna från Skolverket visar dessutom att man ofta sätter högre betyg än vad som är motiverat utifrån de nationella proven. Även om Academedia är en dominerande aktör är man klart överrepresenterad på topplistan.
Det kan ses som ett olycksfall i arbetet, men också som en till synes framgångsrik strategi. För som skolforskaren Jonas Vlachos säger till DN:
– Skolor kan konkurrera med andra medel än en bra utbildning, exempelvis genom generös betygsättning.

Academedia tycks ohotade, om nu inte spelreglerna förändras. Och här ser koncernen orosmoln, i form av ”politiska och legala risker”, som det heter i årsredovisningen. Man syftar förstås på stormen kring vinsterna i välfärden och de konkreta förslagen till vinstbegränsning, något som ”kräver att bolaget bevakar den politiska utvecklingen kontinuerligt och när så bedöms lämpligt också deltar i den politiska debatten”.
Det bedömdes nog som lämpligt redan i september 2012, då Academedias VD Marcus Strömberg debatterade i radio med LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. ”Vinsten är en del av lönen till ägaren”, förklarade Strömberg. En naturlig drivkraft i privat företagsamhet. Att stoppa den var att ta kål på valfriheten.
Academedias styrelse verkar i alla händelser vilja stärka Marcus Strömbergs drivkraft. Han har inte gått lottlös genom expansionsfasen. Som VD tjänade han drygt fyra miljoner förra räkenskapsåret, eller 340 000 kronor i månaden – plus pensionsavsättningar. Det innebär en fördubbling jämfört med 2008, då han kammade hem 2,1 miljoner kronor.

Kent Werne är frilansjournalist och har granskat vinsterna och riskkapitalbolagen i välfärden sedan 2010."
http://www.dagensarena.se/innehall/skoljatte-blaser-upp-betygen-gor-rekordvinst/

onsdag 1 maj 2013

Ännu en friskola tvingas stänga

Ännu en friskola tvingas stänga och som vanligt är det eleverna som hamnar i kläm. Lite tänkvärt är att när en friskola inte kan generera vinst åt ägarna så stängs den, är det den kontinuitet och trygghet som man önskar sina barn?

"Friskolan JB Sandhammaren i Kävlinge läggs ned. Det beskedet fick personalen och de 140 eleverna på måndagen. Orsaken är att skolan dras med ekonomiska problem.
– JB:s besked är olyckligt, men detta är en situation som kan uppstå om en friskola inte attraherar tillräckligt med elever och därför inte får ekonomin att gå ihop. Det viktiga nu är att vi hjälps åt att lösa situationen på bästa möjliga sätt för varje elev, säger Charlotte Lindblad, bildningsnämndens ordförande i ett pressmeddelande.
Undervisningen fortsätter terminen ut. Eleverna flyttas därefter till någon av de befintliga kommunala skolorna i Kävlinge.

På skolans hemsida skriver skolans rektor Jan Stertman:
– Jag beklagar på förhand det omak detta kommer att innebära för barnen och deras föräldrar. Vi är ledsna över att behöva rycka upp våra elever från en trygg tillvaro och hoppas att den nya skola de väljer kommer att fungera väl.
Den 6 februari håller Kävlinge kommun hålla ett informationsmöte där rektorer från de kommunala skolorna medverkar. Den 13 februari informerar systerskolan JB Lödde om möjligheterna för eleverna att flytta dit."

http://www.skanskan.se/article/20130129/KAVLINGE/701299975/-/friskola-tvingas-stanga

Allt fler väljer Klippans gymnasieskolor

Klippans kommun är den enda kommunen i regionen som har fler sökande till gymnasiet än antalet platser - 311 sökande till 288 platser.
Välj Klippans gymansieskolor 
Trots vikande elevantal – vilket gäller i hela landet – ökar antalet elever som söker till gymnasieskolorna i Klippan jämfört med förra året. Då hade 275  Klippan som sitt förstahandsval. Högsta söktrycket har riksutbildningen inom Flygteknik med nästan dubbelt så många sökande som platser. Andra utbildningar som fått många sökanden är inom ekonomi och fordonsprogrammen. Även teknik samt vård- och omsorg är populära utbildningar.

- Det är förstås väldigt roligt att eleverna väljer oss, säger Per Dahl gymnasiechef i Klippan. I synnerhet är det mycket positivt att en väldigt stor del av Klippaneleverna väljer gymnasiet på hemorten. Nu ska vi ansöka om att öka antalet platser.

- Ökningen av antalet sökande signalerar att ungdomarna tycker om vår gymnasieskola och kvalitén på den. Jag är övertygad om att det engagemang och arbete, som vår personal gör ute på skolorna ger resultat och avspeglas i sökbilden.

Åsa Lönn