Vi håller koll på skolan!

Med lokal förankring följer vi skoldebatten om det fria skolvalet samt håller koll på vad som händer i skolorna i Klippans kommun.

Följ oss om du inte vill missa något, prenumerera på inlägg via mail, RSS eller Twitter, @skolvalinfo.

Vi värnar om de kvalitativa kommunala skolorna som ger dig en bra utbildning utan vinstintresse.

Välj en kvalitativ kommunal skola du också.

Lycka till!

Skolval.info

torsdag 29 augusti 2013

Skolinspektionen: Petersvens ger inte särskilt stöd till elever med behov.

Vid Skolinspektionens inspektion av Petersvenskolan så uppkom flertalet punkter som behövde åtgärdas bland annat:

"Särskilt stöd
Särskilt stöd ges inte i den omfattning och på det sätt eleverna behöver och har rätt till.

När det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås
ser rektor inte till att behovet skyndsamt utreds och att beslut om åtgärdsprogram fatttas.Ni ska därför vidta åtgärder för att förbättra arbetet med Särskilt stöd

I detta ingår att:
Eleverna ska få det särskilda stöd som utredningen har visat att de behöver (3 kap. 8 §
tredje stycket skollagen, Lgr 11 2.8 Övergripande mål och riktlinjer, Rektorns an
svar/Lpo 94 2.8 Mål och riktlinjer, Rektors ansvar)

Rektor ska se till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds (3 kap. 8 § första stycket
skollagen)

Rektor ska se till att beslut fattas om åtgärdsprogram och att åtgärdsprogrammen anger
vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna
ska följas upp och utvärderas (3 kap. 9 § skollagen)"
.

måndag 26 augusti 2013

Tufft för friskolekoncerner

Efter flera goda år så viker elevantalet.

"Det ser ut att bli en tuff skolstart för landets friskolor. Gymnasiekullarna krymper stadigt och landets största friskolekoncerner redovisar minskade vinster i kölvattnet av friskolejätten JB:s konkurs.

Det fattas en miljard efter friskolejättens JB:s, tidigare John Bauers, konkurs. Den riskkapitalägda koncernen hade fler än 30 skolor som nu har tagits över av andra huvudmän, bland annat av marknadsledande Academedia. Konkursen har skakat om branschen, och läget har hårdnat betydligt även för andra stora koncerner.

De minskade elevkullarna på gymnasienivå har satt tydliga avtryck i friskolekoncernernas årsrapporter. Bland de sex jättar som dominerar marknaden är Internationella Engelska Skolan i Sverige den enda som ökat sin vinst. Till skillnad från de andra har Engelska Skolan nästan uteslutande riktat in sig på grundskolor, och redovisar ett resultat efter finansiella poster på drygt 71 miljoner kronor för räkenskapsåret 2011/12 – klart bättre än tidigare.

Men för de andra fem större friskolekoncernerna sjunker resultaten. Två koncerner redovisar rentav minus. Norrländska Thorengruppen, som nyss köpt upp flera Lernia Colleges Schools, gick förra året med förlust, liksom fristående gymnasiejätten Praktiska, som erbjuder utbildning med praktisk inriktning på 36 orter. Tidigare års vinster har vänts till förlust, enligt Praktiskas årsrapport."

 http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/krympande-kullar-staller-till-det-for-friskolekoncerner_8416668.svd

lördag 24 augusti 2013

Friskolor på UC:s varningslista

Gymnasieskolor med riskklass 1:
Drottning Blankas gymnasieskola
Framtidspedagogen i Höör
Hörby Yrkesgymnasium
PPS Power Planning System
Praktiska Sverige
Sjömansskolan Stockholm
Säbyholms Friskola
TAU Learning
Skolorna med de största förlusterna/ Ägare:
PPS Power Planning System -29 mkr/ Riverside
Praktiska Sverige -27 mkr/ FSN Capital och Nordsten
Mälardalens Tekniska gymnasium -9 mkr/ Scania och Astra Zeneca
Skanskaskolan i Växjö -8 mkr/ Skanska
Göteborgs tekniska college -5 mkr/ Volvo, Volvo PV och Göteborgs kommun
Nordvik Höga Kusten kompetens -4 mkr/ Hushållningssällskapet Västernorrland
Edinit -3 mkr/ Al-Azhar Stiftelsen
Information och kompetens i Sverige -2 mkr/ Bure Equity
Grennaskolan riksinternat -2 mkr/ Jönköpings kommun
Medborgarskolans friskolor i Stockholm -2 mkr/ Studieförbundet Medborgarskolan

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/listan-hotade-skolor_8439958.svd

torsdag 22 augusti 2013

Friskolor under hård press

Färre elever. Små klasser. Utbildning som inte startar. Flera friskolor i Helsingborg går en tuff match i stenhård konkurrens. Men ingen flaggar för nedläggning – de flesta är vid gott mod.
De gick ut nian i juni. Nu gör hundratals killar och tjejer sina första dagar på gymnasiet.
Men på flera håll gapar tomma stolar. Några exempel:

Praktiska gymnasiet fick inga elever till naturbruksutbildningen, som därmed inte kommer igång.
Bara åtta elever börjar samhällsutbildningen på Ljud- och bildskolan.
Thoren business school fyller bara hälften av sina platser på såväl naturvetar- som samhällsprogrammet.

Aldrig förr har konkurrensen varit så hård om gymnasieeleverna. Årskullarna har minskat stadigt de senaste åren och skolpolitikerna i Helsingborg har talat om en överetablering av skolor. Elevunderlaget fortsätter dessutom att vara lågt de kommande åren.
Och friskolorna är i fokus. Inte minst sedan en av jättarna i Sverige, JB, gick i konkurs i somras.

http://hd.se/helsingborg/2013/08/21/friskolor-under-hard-press/

söndag 18 augusti 2013

Friskola missade ansökan rektorn ville att alla elever i 5an skulle gå om.

Femteklassarna på den fristående Gripsholmsskolan i Mariefred får inte gå om årskurs fem som rektorn beslutat. Det finns inga giltiga skäl för att fatta sådana generella beslut, menar Skolinspektionen.


Beslut om en elev ska gå om en årskurs måste ske genom individuella bedömningar, enligt Skolinspektionen efter att rektorn beslutade att alla elever under hösten skulle gå om femte klass eftersom skolan inte hade tillstånd för undervisning i årskurs sex på grund av en sen ansökan.
– Rektorn kan fatta beslut om det för enskilda lever om det finns giltiga skäl för det, men i det här fallet bedömer vi att skälet till detta kollektiva beslut är att man vill kringgå faktum att skolan saknar rätt att undervisa i årskurs sex. Beslutet är inte fattat på giltiga grunder med giltiga skäl, säger avdelningschefen Agneta Sandén på skolinspekionen.
Först vid årskiftet har Gripsholmsskolan tillstånd att undervisa lever i årskurs sex.
Strängnäs kommun meddelade efter beskedet från Skolinspektionen att den är kommer att ta emot eleverna under hösten och påpekar att kommunen ansvarar för att varje elev som är bosatt i kommunen har en skola att vara på till hösten.
– Nu blir det en viktig uppgift för rektorn på Mariefreds skola, där eleverna har sin basplacering, att i dialog med föräldrarna hitta en bra lösning ur elevernas perspektiv. Den dialogen har redan inletts i en bra och konstruktiv anda, säger Andreas Gydingsgård, verksamhetschef för grundskolan i Strängnäs kommun i et pressmeddelande.
Jens Åhman har sin dotter på skolan. Hon måste nu tillsammans med sina klasskompisaer hastigt byta skola.
– Byta från en klass och en lärare som man älskar och trivs fantastiskt bra med känns inte så tillfredställande.
Rektorn på Gripsholmsskolan, Nina Lidfors, kommer tillsammans med föräldrar försöka få skolinspektionen att ändra sitt beslut.
– Vi ska fortsätta dialogen med Skolinspektionen om hur tolkningen av hur paragraferna sker för föräldrar som vi hunnit prata med finns det en betydande risk för att barn i den här klassen inte kommer att klara kunskapsmålen om vi ska följa Skolinspektionens beslut och tvinga barnen byta klasslärare och skola för en termin.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=87&artikel=5615921

fredag 16 augusti 2013

"Lärarna har körts över"



"Per Kornhall om varför han valde att skriva boken ”Barnexperimentet – svensk skola i fritt fall”, som analyserar de förändringar som genomfördes inom svensk skola för 20 år sedan.
– När jag jobbade på Skolverket fick jag tillgång till mycket data och kunde konstatera att det inte såg bra ut i svensk skola. Jag började läsa på om hur alla reformer hade kommit till och på vilka grunder man hade genomfört dem. Den läsningen gjorde mig riktigt rädd. När jag slutade på Skolverket kände jag mig fri att skriva boken.

Vad var det som gjorde dig så rädd?
– Att man hade fattat så många oövertänkta och ovetenskapliga beslut. Skolan skulle inte bara decentraliseras, den skulle målstyras, göras valfri, alla regler som begränsade friheten skulle bort, liksom katederundervisning och kunskapsfokus. Hur man undervisade blev viktigare än vad eleverna lärde sig. I dag sitter vi med facit och ser hur illa det har blivit.

Hur ska man vända utvecklingen?
– Det vore förmätet att tro att jag har en lösning. Men likvärdigheten måste öka, och jag tror att det krävs ett tydligare regelverk och en annan finansiering än skolpengen. Debatten har förändrats de senaste två–tre åren. Frågor som var omöjliga att diskutera då, till exempel statligt huvudmannaskap, vinster och fritt skolval, är stora frågor i dag.

Hur ser du på de reformer som regeringen genomför nu?
– Några är bra, andra inte. Lärarlegitimationen är bra, den är en tydlig signal om att läraryrket är en profession och reformen sätter fingret på det faktum att våra barn undervisas av outbildade lärare. Andemeningen i läroplansreformen är också bra, men genomförandet har inte varit lika bra. De nationella proven är inte bra. Vi har skapat en så stor kontrollapparat att lärarna inte hinner undervisa.

Du är för ett förstatligande av skolan, hur då?
– Det är en komplex fråga, men finansieringen måste anpassas till skolans verksamhet. Skolpengen gör det omöjligt för rektorer att planera. Det måste också till ett gemensamt regelverk som talar om vilka gränser man har som lärare, vilken utrustning man har rätt till, hur mycket tid i halvklass och så vidare. De flesta reformer har helt kört över lärarna. Situationen för lärarna är katastrofal i dag, det måste bli nästa stora fråga i debatten. 
Anna-Lena Hernvall"

tisdag 13 augusti 2013

600 utan jobb efter friskolekonkurs

Det är tufft att vara anställd i en friskolekoncern, man vet inte när skutan sjunker.

"Vid konkursen hade JB-koncernen 1600 anställda. Enligt Mats Emthén är merparten av dem lärare. Nu har ungefär 1000 fått nya arbeten hos de huvuvdmän som tagit över skolorna.
Vad händer med de reseterande 600?
-Det är svårt för mig att uttala mig om vad som händer. Många hade visstidsanställningar och har fått söka sig till nya anställningar."

http://www.skolvarlden.se/artiklar/600-utan-jobb-efter-jbs-konkurs
Vid konkursen hade JB-koncernen 1 600 anställda. Enligt Mats Emthén är merparten av dem lärare.
Nu har ungefär 1 000 fått nya arbeten hos de huvudmän som tagit över skolorna.
Vad händer med de resterande 600?
– Det är svårt för mig att uttala mig om vad som händer. Många hade visstidsanställningar och har fått söka sig till nya anställningar.
Egentligen lämnas alltså 600 anställda i ovisshet vid den här konkursen?
– Ja, så kan man säga.
- See more at: http://www.skolvarlden.se/artiklar/600-utan-jobb-efter-jbs-konkurs#sthash.NHfJwFz4.dpuf
Vid konkursen hade JB-koncernen 1 600 anställda. Enligt Mats Emthén är merparten av dem lärare.
Nu har ungefär 1 000 fått nya arbeten hos de huvudmän som tagit över skolorna.
Vad händer med de resterande 600?
– Det är svårt för mig att uttala mig om vad som händer. Många hade visstidsanställningar och har fått söka sig till nya anställningar.
Egentligen lämnas alltså 600 anställda i ovisshet vid den här konkursen?
– Ja, så kan man säga.
- See more at: http://www.skolvarlden.se/artiklar/600-utan-jobb-efter-jbs-konkurs#sthash.NHfJwFz4.dpuf
Vid konkursen hade JB-koncernen 1 600 anställda. Enligt Mats Emthén är merparten av dem lärare.
Nu har ungefär 1 000 fått nya arbeten hos de huvudmän som tagit över skolorna.
Vad händer med de resterande 600?
– Det är svårt för mig att uttala mig om vad som händer. Många hade visstidsanställningar och har fått söka sig till nya anställningar.
Egentligen lämnas alltså 600 anställda i ovisshet vid den här konkursen?
– Ja, så kan man säga.
- See more at: http://www.skolvarlden.se/artiklar/600-utan-jobb-efter-jbs-konkurs#sthash.NHfJwFz4.dpuf
JB-koncernen med 1 600 anställda, varav merparten var lärare, gick i konkurs med buller och bång.
Av dem har ungefär 1 000 fått arbete hos de nya huvudmännen – resten får söka efter nya jobb själva. - See more at: http://www.skolvarlden.se/artiklar/600-utan-jobb-efter-jbs-konkurs#sthash.NHfJwFz4.dpuf

torsdag 8 augusti 2013

Friskolor lägger ner

Malmö. Till terminsstarten i augusti är årskullen 16-åringar i Sverige den minsta på 13 års tid. I år fyller drygt 100 000 ungdomar i Sverige 16 år, den ålder då man vanligtvis börjar gymnasiet. Det är en minskning med 23 procent de senaste sex åren.
Som en följd av det krympande elevunderlaget lägger friskolor ner och för lärare runt om i Sverige leder det till uppsägningar.

tisdag 6 augusti 2013

Färre väljer friskolor

"Ännu är det inte klart var alla grundskoleelever ska gå till hösten. Men på barn- och utbildningsförvaltningen ser man ändå en tydlig förändring: Färre väljer friskola."

"I fjol förklarade barn - och utbildningsförvaltningens chef Richard Mortenlind de kommunala skolornas attraktivitet med lyckad profilering. Vera Wadströmer ser en satsning på kompetensutveckling och kvalitetsarbete som andra möjliga förklaringar. Ett arbete som hon i förlängningen tror ska nå ut och märkas av föräldrarna."

 http://hd.se/bjuv/2012/07/11/farre-valjer-friskolor/

söndag 4 augusti 2013

Det står friskolor fritt att diskriminera

Införandet av friskolor som ett alternativ till den kommunala skolan skapades för att öka mångfalden inom utbildningen. Men möjligheten att fritt välja skola gäller inte barn med funktionsnedsättningar. Friskolorna behöver inte göra sin undervisning eller sina lokaler tillgängliga för alla.
 
Friskolorna har inga krav på sig att vara tillgängliga för barn med funktionsnedsättning, ett krav som annars omfattar de flesta offentligt finansierade verksamheter. Enligt skollagen kan en elev med funktionsnedsättning nekas plats med hänvisning till att skolan skulle hamna i betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter om man tog emot eleven. I praktiken innebär detta att det endast är kommunens ansvar att ordna fungerande utbildning för personer med funktionsnedsättning. Friskolorna friskrivs från detta ansvar.
Det betyder att den som har någon form av funktionsnedsättning, ser dåligt, hör dåligt eller sitter i rullstol är hänvisad till en av kommunen anvisad skola. Det innebär inte en ökad valfrihet för elever med funktionsnedsättning. Friheten att själv välja utbildning och utbildningsplats är alltså inte densamma för alla elever i grundskolan och gymnasiet. För föräldrar till barn med funktionsnedsättningar är det en svår och tung uppgift att förklara för sin son eller dotter att han eller hon inte kan välja skola på samma sätt som kamraterna.

Diskriminering Den möjlighet som friskolorna har, att neka funktionshindrade tillträde till skolan, innebär en uppenbar diskriminering. Friskolorna behöver inte ta de kostnader som en handikappanpassning medför. De behöver inte ens fundera på att installera hörselslingor, synhjälpmedel eller rullstolsramper.
Sverige har ställt sig bakom FN:s standardregler och också den nya FN-konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I dessa dokument är det klart angivet att personer med funktionsnedsättning ska ges utbildning inom det generella skolsystemet efter sina egna förutsättningar.

 http://www.srf.nu/pressrum/debattartiklar/Friskola-inte-till-for-alla/

fredag 2 augusti 2013

Friskolor mest benägna höja betyg

Stockholm. Konkurrensen mellan gymnasieskolorna och viljan att visa bra resultat kan förklara varför vissa skolor ger eleverna högre kursbetyg än provbetyg. Det är Skolverkets slutsats efter en analys av nationella prov i matematik, engelska och svenska i våras. Analysen visar att framför allt de fristående skolorna ger ett högre kursbetyg än vad eleverna presterade på proven. Störst är skillnaden i matematik, och vanligast är att höja från F till E.

http://www.aftonbladet.se/senastenytt/ttnyheter/inrikes/article17053222.ab