Vi håller koll på skolan!

Med lokal förankring följer vi skoldebatten om det fria skolvalet samt håller koll på vad som händer i skolorna i Klippans kommun.

Följ oss om du inte vill missa något, prenumerera på inlägg via mail, RSS eller Twitter, @skolvalinfo.

Vi värnar om de kvalitativa kommunala skolorna som ger dig en bra utbildning utan vinstintresse.

Välj en kvalitativ kommunal skola du också.

Lycka till!

Skolval.info

lördag 28 september 2013

Kritik mot Petersven efter mobbning

ur HD.se:
Eleven blev slagen, hånad och utfryst. Nu kritiseras Petersvenskolan i Helsingborg av Skolinspektionen för att inte ha stoppat kränkningarna.

Utsatt för dagliga kränkningar i form av knuffar, elaka blickar, glåpord och utfrysning. Och vid ett tillfälle slagen av en annan elev.

Så såg tillvaron ut för en elev på fristående Petersvenskolan (årskurs 6–9). Allt enligt en anmälan till Skolinspektionen i våras.

Till slut ville den drabbade eleven inte gå till skolan. Vårterminen fullföljdes i stället genom undervisning på annan plats och till hösten börjar eleven på en ny skola.

Nu får Petersvenskolan kritik av Barn- och elevombudet, som är en del av Skolinspektionen. Elisabeth Seferidis är en av två jurister som har granskat ärendet och står bakom domen:

– En skola är skyldig enligt Skollagen att stoppa kränkningar, det är nolltolerans som gäller. Om den här skolan hade lyckats med det, hade eleven kanske gått kvar där och trivts, säger hon.

 http://hd.se/helsingborg/2013/07/01/kritik-mot-skola-efter-mobbing/

torsdag 26 september 2013

Tuffare regler att vänta för friskolorna

ur sydsvenskan:
Nu vill alla få bort riskkapitalbolagen från skolbranschen. Konkursen i JB Education har gjort friskolornas vinster glödheta inför valet 2014.

I går överlämnade Friskolekommittén sitt betänkande till utbildningsminister Jan Björklund. Efter två år har sex partier enats. Regeringspartierna M, C, FP och KD samt S och MP är överens om tuffare regler för friskolorna:

Skolinspektionen ska pröva om ett företag som vill starta skola har långsiktiga avsikter och tillräcklig ekonomi för att klara det.

Insynen i skolbolagen ska öka med offentlighetsprincip och meddelarskydd för anställda som vill slå larm om missförhållanden.

Upptäcks brister i utbildningen ska Skolinspektionen kunna tvinga företaget att anställa fler lärare.
Enligt Jan Björklund (FP) gör detta i praktiken det omöjligt för riskkapitalister att göra snabba klipp i skolan – som ju via skolpengen finansieras med skattemedel.

http://www.sydsvenskan.se/sverige/tuffare-regler-att-vanta-for-friskolorna/

onsdag 25 september 2013

Elev borttvingad från Petersvenskolan, skolan vill ha mer pengar från kommunen

Sverigesradio.se: Den privat drivna grundskolan Petersvenskolan fick inga extra skattepengar för en stökig elev som hade behov av extra stödåtgärder. Då åkte eleven ut ur skolan och hänvisades till enskild undervisning på en annan skola. Men sedan Skolinspektionen har gripit in är eleven nu tillbaka.
Skolinspektionen tycker inte att skolan tog ansvar för en 15-årig elev som burit sig dumt åt och som därför blev avstängd en vecka i våras.

När eleven kom tillbaka fick han beskedet att det inte blir någon undervisning på skolan

tisdag 24 september 2013

Konkurs hotar skånska friskolor

ur sydsvenskan:
Var fjärde bolag som driver privata gymnasier i Sverige går med förlust.
Enligt kreditupplysningscentralen UC löper flera skolor i Skåne "mycket hög risk" att gå i konkurs - däribland Praktiska och PPS, som bland annat driver Cybergymnasiet i Malmö.
I maj gick en av landets största friskolekoncerner i konkurs: JB Education med 10 000 elever och 1 600 lärare i ett trettiotal skolor - ägt av det danska riskkapitalbolaget Axcel.
Nu varnar UC för fler friskolekonkurser.

- En del av de skolföretag vi har granskat går bra. Men många har det väldigt besvärligt, säger Roland Sigbladh, marknadschef på UC.
UC har utgått från Skolinspektionens lista över de 180 aktiebolag som har tillstånd att driva gymnasier i Sverige.

Efter en granskning av bolagens bokslut har UC analyserat skolornas ekonomiska förutsättningar att klara sig på den allt tuffare skolmarknaden. Bolagen har indelats i fem riskklasser. Bland dem som löper "mycket hög risk" att gå i konkurs finns sex skolbolag med verksamhet i Skåne

http://www.sydsvenskan.se/skane/konkurs-hotar-skanska-friskolor/

lördag 21 september 2013

Ny lag ratar riskkapital i friskolor

SVD:
Arbetet med ny lagstiftning pågår, och utbildningsminister Jan Björklund efterlyser hårdare krav, och hårdare granskning av de företag som vill ge sig in i friskolevärlden.
– I tillståndsgivningsprocessen måste man ganska långsiktigheten hos ägare. Det här är inte ett beteende vi kan acceptera, säger han.
På en direkt fråga från SvD om det nya lagförslaget kommer att utesluta riskkapitalbolag som ägare svarar Jan Björklund:
– Inte per definition men friskoleutredningen gör en avgränsning på så sätt att ägare ska ha ett långsiktigt ägande och det utesluter i praktiken de flesta riskkapitalbolag. Ofta är det ju hela idén att man går in kortsiktig för att göra verksamheten mer lönsam för att sedan sälja med stor vinstmarginal. De företag som har den affärsidén, de utesluts.
Han tillägger att de inte borde vara något problem att identifiera vilka riskkapitalbolag som diskvalificerar sig.
– Det är ju ingen hemlighet vad företag har för affärsidé.
Jan Björklund räknar med att lagförslag ligger färdigt före valet. I så fall kan den nya lagen träda i kraft 1 januari 2015.

http://www.svd.se/naringsliv/ny-lag-stoppar-riskkapital-i-friskolor_8408552.svd

torsdag 19 september 2013

Skolinspektionen: Friskolorna håller inte måttet

Ur dagens arena:
Stora brister hos friskolorna framkommer i en granskning som Skolinspektionen genomför. Bland annat kritiseras undervisningen och frånvaron på särskilt stöd till elever.  

I en granskning Skolinspektionens genomför och som SVT rapporterar om på onsdagen framkommer det att undervisningen på många friskolor inte håller måttet. Dessutom brister nästan alla granskade friskolor brister när det gäller särskilt stöd till elever.
– De brister i särskilt stöd. Elever får inte den uppbackning och det stöd man behöver för att klara sig, det ser vi nästan oavsett vilket skolföretag det handlar om, säger Bertil Karlhager på Skolinspektionen till SVT.

Skolinspektionen konstaterar även att många av lärlingsgymnasierna tar emot elever utan att kunna erbjuda ordentliga praktikplatser. Dessutom är det många av skolorna som inte lever upp till de nya lagkraven om att det ska finnas elevhälsovård och bibliotek på skolorna.
En av skolorna som får kritik i Skolinspektionens pågående granskning är JB Gymnasierna. De använder ett resurssnålt koncept, som innebär långa arbetspass med mycket självständigt arbete. Men Skolinspektionen ifrågasätter hur mycket eleverna lär sig.

– Vi har sett att de långa arbetspassen med självständigt arbete lett till att elever jobbar upp till en lägsta-nivå och sedan nöjer sig med det, säger Bertil Karlhager till SVT.

 http://www.dagensarena.se/innehall/skolinspektionen-friskolorna-haller-inte-mattet/

onsdag 18 september 2013

Skolinspektionen: Avslag för Segra

Ur HD.se:
Segragymnasiet får inte bedriva skolverksamhet på Naturbruksgymnasiet i Östra Ljungby. Skolinspektionen avslog ansökan.

De nya ägarna av naturbruksgymnasiet i Östra Ljungby får inte tillstånd att bedriva gymnasieskola. Skolinspektionen anser att Segragymnasiet inte har förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för utbildningen.

I beslutet menar Skolinspektionen att Segragymnasiet inte har visat att elevunderlaget är tillräckligt för att verksamheten ska kunna bedrivas långsiktigt.

Skolan har gjort undersökningar för att kolla intresset för utbildningen, men enligt inspektionen visar det inte på en prognos som kan säkerställa en stabil och kontinuerlig verksamhet.
Därför anser inspektionen att budgeten inte är tillförlitlig, vilket innebär att skolan inte har ekonomiska möjligheter att driva verksamheten.

Beslutet grundar sig även på att det inte finns tillräckliga ekonomiska resurser för att erbjuda eleverna ett skolbibliotek som uppfyller skollagens krav.

Segragymnasiets ägare kommer att överklaga beslutet.
Sara Johansson

tisdag 17 september 2013

Petersvenskolan till salu

Fastigheten Blåsippan 17 vedbyvägen 19-21 har varit ute till försäljning en tid, nu har fastighetsbyrån tagit på sig mäklaruppdraget. Enligt annonsen så är direktavkastningen hög, hela 14,25% på eget kapital och likaså köpeskillingen på strax över 10miljoner.

Varför fastighetsägaren väljer att sälja en fastighet med så hög avkastning strax efter att man fått en hyresgäst kan man bara spekulera i. Som vindarna blåser nu så lär vinstdrivna friskolor så som Petersvens gå en allt tuffare framtid till mötes. De politiska partierna vill göra stora inskränkningar i de vinstdrivna friskolorna, de vill till och med lagstifta bort riskkapitalister. Om de inte får göra vinst vem vill då driva skolorna vidare?

Verksamheter som inte går med vinst har en tendens att avvecklas eller försättas i konkurs efter en tid, och då har det inte så stor betydelse hur långa avtal man skrivit. Så vem vet det är kanske ett gyllene tillfälle att hämta hem vinsten och sälja.

 

torsdag 12 september 2013

Absurt med vinstutdelning i friskolor

Freinetskolorna Mimer och Hugin i Norrtälje är två fristående skolor och förskolor, som sedan starten 1997 respektive 2008 arbetat helt på non profit-basis.

Relaterat

I stadgarna finns inskrivet att all vinst ska gå tillbaka till verksamheten. Detta är en självklarhet för oss – allt annat är absurt, anser vi. Den skattefinansierade skolpengen ska oavkortat gå till elevers och barns utveckling och lärande. Den ska definitivt inte gå till riskkapitalisters bankkonton i eller utanför Sverige.

Vi är inte ensamma om vår åsikt, tvärtom. Svenska folket har sagt sitt i olika undersökningar. SOM-institutets (Göteborgs universitet) undersökning 2012 visar att 62 procent av svenskarna är emot vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Svenskarnas åsikter spänner över partigränserna: 70 procent av S-sympatisörerna säger nej, 53 procent av M:s respektive C:s sympatisörer säger nej.

I friskoledebatten syns oftast de stora ”drakarna”. Vi andra – mindre aktörer, ofta idéburna – dras med över samma kam. Nu senast har vi sett JB-koncernen gå i konkurs, med förödande konsekvenser både för elever och för skattebetalare. Människor förfasas – med rätta – av hur riskkapitalbolag tar ut stora vinster från skattefinansierad verksamhet, för att sedan inte bara driva dem i konkurs, utan även stå med ytterligare en nota till skattebetalarna. Det är en oacceptabel hantering!
Ett argument som ofta hörs är att vinstutdelning ska kunna ske om bara kvaliteten är tillräckligt hög. Hur ska mätandet av denna kvalitetsnivå gå till, undrar vi? Kvalitetsmätning är komplext.

Det finns en uppenbar risk att endast det som är lätt mätbart blir väsentligt i skolan, det vill säga resultat på tester, nationella prov, betyg etcetera. Den utvecklingen motsätter vi oss kraftigt. Vi anser att en skol- och förskoleverksamhet inte kan komma till en viss punkt, där man säger att ”Nu är kvaliteten så hög att det är dags att dela ut vinst”. Det finns alltid barn och elever som behöver mer. Det finns också en uppenbar risk att skolor på olika sätt försöker att nå en viss typ av ”kunder”, kunder som underlättar skolans resultat i form av höga betyg och bra resultat på nationella prov. En sådan skola vill vi definitivt inte ha. Vi vill ha en skola och förskola där all barn är välkomna.

Vi är stolta över att kvaliteten i Mimers och Hugins verksamheter är så hög, vilket visar sig i mångåriga resultat, inspektioner, tillsyn och redovisningar och inte minst genom alla nöjda elever och föräldrar. Det är i sig inget skäl till att vi ska börja dela ut vinst, men däremot att fortsätta utvecklas, bygga vidare och sprida vår idé. Vår drivkraft är att se unga människor växa som individer och lära sig, att hjälpa dem bli harmoniska och kunniga så att de så småningom ska kunna bidra till morgondagens samhälle såsom fullgoda, demokratiska samhällsmedborgare. Vår företagsidé grundar sig på långsiktighet, ansvarstagande och seriositet.

Hugin och Mimer har låg personalomsättning och ständig tillströmning av elever. Vi tar ofta emot studiebesök, vi föreläser, författar artiklar, syns i tv, hörs i radio och vi har spridit våra pedagogiska utvecklingsarbeten långt utanför både Norrtäljes och Sveriges gränser. Vi har fått utmärkelser och priser, nu senast Årets kooperativ 2012. Statsminister Fredrik Reinfeldt har nyligen besökt Hugin. Allt detta har skett, och sker, genom våra medarbetares starka drivkraft att se unga människor utvecklas och lära sig. Det har skett, och sker, utan vinstutdelning till aktieägare.

Vi har via vårt mångåriga engagemang för icke-vinstutdelning inom friskolor aktivt deltagit i bildande av Idéburna skolors Riksförbund. Vårt engagemang där innebär bland annat många tillfällen att träffa riksdags- och kommunalpolitiker för att föra fram våra frågor, farhågor och synpunkter.
Marita Sandin Larsson, rektor och förskolechef Freinetskolan Hugin Norrtälje

http://norrteljetidning.se/hem/2.7968/1.2187578-absurt-med-vinstutdelning-i-friskolor 

måndag 9 september 2013

Ny lag ratar riskkapital i friskolor

Ny lagstiftning för friskolor kommer utesluta de flesta riskkapitalbolag som ägare till friskolor. Det säger utbildningsminister Jan Björklund på en pressträff på torsdagen.
 
Konkursen för Sveriges näst största friskoleföretag, riskkapitalägda JB Education, har skakat om friskolebranschen rejält. Färre elever på gymnasiet, för stort fokus på praktiska gymnasieutbildningar och hög belåning blev JB:s fall.
Någon vinstaffär blev det inte, danska rikskapitalbolaget Axcel valde efter fem år att försätta JB-koncernen i konkurs. När beskedet kom stod eleverna handfallna. Nu har många av JB:s skolor har köpts upp av andra friskolekoncerner, men inte alla. Dessutom fattas det drygt en miljard kronor efter konkursen.

Arbetet med ny lagstiftning pågår, och utbildningsminister Jan Björklund efterlyser hårdare krav, och hårdare granskning av de företag som vill ge sig in i friskolevärlden.
– I tillståndsgivningsprocessen måste man ganska långsiktigheten hos ägare. Det här är inte ett beteende vi kan acceptera, säger han.

På en direkt fråga från SvD om det nya lagförslaget kommer att utesluta riskkapitalbolag som ägare svarar Jan Björklund:
– Inte per definition men friskoleutredningen gör en avgränsning på så sätt att ägare ska ha ett långsiktigt ägande och det utesluter i praktiken de flesta riskkapitalbolag. Ofta är det ju hela idén att man går in kortsiktig för att göra verksamheten mer lönsam för att sedan sälja med stor vinstmarginal. De företag som har den affärsidén, de utesluts.

Han tillägger att de inte borde vara något problem att identifiera vilka riskkapitalbolag som diskvalificerar sig.
– Det är ju ingen hemlighet vad företag har för affärsidé.

Jan Björklund räknar med att lagförslag ligger färdigt före valet. I så fall kan den nya lagen träda i kraft 1 januari 2015.

http://www.svd.se/naringsliv/ny-lag-stoppar-riskkapital-i-friskolor_8408552.svd

lördag 7 september 2013

Friskolor plundras på på miljonbelopp

”JB Education har en stark tradition av att skapa motivation, uppmuntra entreprenörskap och driva utbildning nära verkligheten.”
I juni, strax före sommarlovet, gick JB Education i konkurs. Elever mitt i livets viktigaste utbildning kastades ut i osäkerhet, lärare blev av med jobben.
Kvar finns JB Educations hemsida som en absurd minnesruna över de senaste 20 årens skolkollaps och säljfloskler. Kanske borde den K-märkas, som en evig påminnelse till oss själva om hur fel det kan bli.
I veckan kom besked om storleken på konkursen. JB Education har över en miljard i skulder. Bara löneskulderna till de anställda är 139 miljoner kronor. Det är pengar som skattebetalarna nu får stå får.
”Kommunala skolor måste faktiskt också läggas ner ibland”, gastar friskolelobbyn.
JB Educations vd väljer att skylla på bristande elevunderlag och hävdar, bisarrt nog, att konkursen är ett betyg på att ”friskolesystemet fungerar”.
Det är helt enkelt inte sant.
Enligt Skolinspektionen, som riktade stenhård kritik mot JB:s gymnasier 2012, var koncernens pedagogiska metod, det ”entreprenöriella lärandet”, ett haveri. Det innebar att elever blev ”befriade” från lektioner, att det inte fanns några skol­bibliotek, att kunskapsresultaten var
undermåliga och sjunkande, att många elever inte gick ut gymnasiet med ens grundläggande behörighet för vidare
studier.

Plockar ut miljonbelopp

På tre år, mellan 2009-2011, tappades dessutom skolorna på resurser. 266 miljoner slussades vidare till koncernen, enligt en granskning som Dagens Arena gjort. Pengar som i stället för att satsats på att förbättra undervisningen bland annat användes för att köpa fler skolor.
Det finns undermåliga kommunala skolor också, och usla kommunala huvudmän.
Men de plockar inte ut hundratals miljoner kronor i vinstutdelning samtidigt som de utarmar utbildningen.

Lät staten stå för notan

JB Educations ägare var sedan 2008 riskkapitalbolaget Axcel. När föräldrar och elever till slut begripit vad det ”entreprenöriella lärandet” egentligen innebar och valde andra skolor, sålde man så mycket som möjligt, gick sedan i konkurs och lät staten stå för notan.
Vd för JB Education var Anders Hultin, nära vän till Anders Borg, grundare av Friskolornas riksförbund och en av arkitekterna bakom dagens oreglerade skolmarknad.
Mitt under nedläggningen la han upp en bild på Facebook på ett vin för 779 kronor. ”Because I’m worth it”, skrev han, en kommentar som ”gillades” av Anders Borgs fru.
Det är ett oanständigt system vi byggt.
Är det bara jag som tycker att friskolorna borde bli valfråga nästa år?

Katarina Pettersson

http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/karinpettersson/article17254468.ab

torsdag 5 september 2013

Forskare varnar: betygssystemet i fara pga friskolornas generösa betygsättning

Friskolorna i Sverige är mer frikostiga med vitsord i nationella prov än kommunala skolor. Forskare varnar för att betygssystemet är i fara, rapporterar SVT.
I en ny studie jämförs korrigeringar av prov som gjorts i skolorna med skolinspektionens kontrollkorrigeringar.

Studien presenteras för den svenska regeringen i dag.
Friskolornas mer generösa rättande av prov är problematiskt på många sätt, säger Jonas Vlachos, biträdande professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och en av författarna bakom studien.
- Man hittar inte styrkor och svagheter där de egentligen finns och skolor kan framstå som bättre och sämre än vad de egentligen är.

Lärare bedömer nationella prov

I dag bedöms de nationella proven för grundskola och gymnasieskolor av lärarna själva, och Skolinspektionen bedömer dem också för att stöda en mer likvärdig och rättvis bedömning. Den nya studien visar att kommunala skolor följer mera skolinspektionens linje och att alla skolor rättar ungefär på samma sätt. Spridningen i rättandet är däremot mycket stor för friskolornas del.
Enligt tidigare forskning har friskoleelever generellt sätt presterat bättre i nationella prov än elever i kommunala skolor. Men dessa studier har inte jämfört med externt rättade prov, vilket Jonas Vlachos nu har gjort.
- Proven rättas helt enkelt mer generöst av friskolorna.

http://svenska.yle.fi/artikel/2013/09/02/svenska-friskolor-ar-frikostiga-med-vitsord

Hänvisningar informationsblad



-En lägre nivå behöriga lärare än kommunala.
 http://www.svt.se/nyheter/sverige/manga-obehoriga-larare-i-friskolorna
 http://blogg.svt.se/svtpejl/kategori/skolpejl-kategori/lararbehorighet-friskolor-dominerar-i-bottenskiktet


-Lägre genomsnittliga löner som beror på fler nyutexaminerade oerfarna lärare och pedagoger är anställda i vinstdrivna friskolor.
http://www.tcotidningen.se/lagre-loner-till-lararna-pa-friskolor


-Vinstdrivna skolor måste i det långa loppet generera vinst till ägarna, exempelvis Petersvenskolans ägare EQT har ett avkastningskrav på 25% per år.

-Osäkerheten om hur länge skolorna kommer att drivas vidare blir allt större då politiska partier oberoende av färg vill begränsa vinstuttag ur välfärden inför kommande val då 62% inte vill tillåta vinstutdelning. Därmed försvinner ägarnas intresse att driva skolorna vidare.
 http://www.kristianstadsbladet.se/kristianstad/article1867488/Folket-ar-emot-vinster-i-skolan.html

-Flera skolor har redan gått i konkurs och fler lär göra det och då blir eleverna lämnade strandade och riskerar att behöva gå om delar av sin utbildning.
http://www.svt.se/nyheter/sverige/dubbelt-sa-manga-friskolor-i-konkurs

      -Blandade klasser kan enligt studier bidra till att elever inte får den utmaning och utveckling som behövs för att nå sin potential.
http://fof.se/tidning/2009/3/aldersblandade-klasser-samre-vanliga
http://www.unt.se/inc/print/samre-resultat-i-blandade-klasser-312278-default.aspx

      -Vinstdrivna friskolor satsar stort och påkostat på att marknadsföra sig med fina ord och så diffusa saker som en ”speciell anda”, pengar som kunde gått till elevernas utbildning.

http://www.skolvarlden.se/artiklar/marknadsforing-miljoner-i-skolorna


·     -Skattetrycket är högt i Sverige för att säkra välfärden och då hjälper det inte med riskkapitalister i skolorna som vill roffa åt sig, eller?

http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Skatter/Skattetryck/Skattetryck-i-Sverige-och-internationellt/