I dag skrev SvD tillsammans med ekonomisajten N360 att flera lärare inom den fristående gymnasiegruppen Mikael Elias, vittnat om hur de pressats av rektor att sätta högre betyg.
Bara några timmar efter artikeln hade redan mängder av lärare hört av sig och berättat om exakt samma problem – inom både den kommunala skolan och friskolor.
”Jag har själv varit lärare i drygt tio år och äntligen kommit ifrån det (hoppas jag). Det som beskrivs i artikeln är vardag inte bara på friskolor och har varit under hela mitt yrkesliv. Höga betyg ger skolan bättre rykten vilket ger ”bättre” elever som kräver mindre resurser”, skriver en lärare vid en kommunal skola till SvD.

En annan lärare berättar att det som beskrivs i artikeln är ”vardagsmat för de flesta”:
– Jag arbetar på en kommunal skola och att inte ge glädjebetyg är inget alternativ. I alla fall inte om du inte vill bli utfryst eller stanna i din löneutveckling.
Men trots meddelarskydd vill inte heller några av de kommunalt anställda lärarna gå ut med namn.
”Som det ser ut nu så drabbas vi ju tyvärr ganska hårt om vi säger vad vi tycker och lärare som är obekväma (läs sätter rättvisa betyg och håller nivå på kurserna) flyttas runt inom förvaltningen eller får sparken. Aspirerar man på de här förstelärartjänsterna så är det ett krav att man har en bra relation med rektor”, skriver samma lärare.
Ytterligare en berättar om hur skolpengen gett elever och föräldrar makt, och hur rektorer offrar lärare för att vara familjerna till lags och behålla eleverna.

Enligt en rapport från Lärarnas riksförbund är den här typen av påtryckningar långt ifrån ovanliga. Var femte lärare har någon gång varit med om det visade undersökningen, där 2000 lärare medverkar. Av dem som utsatts har så många som 40 procent blivit systematiskt utsatta för påtryckningar. Av de lärare som blivit utsatta för påtryckningar har en tredjedel låtit det påverka betygsättningen.
Undersökningen publicerades 2011, men enligt förbundsordförande Bo Jansson är innehållet fortfarande minst lika aktuellt.
Enligt undersökningen sker många av påtryckningarna utan direkt hot om påföljder för läraren. Men många lärare vittnar om direkta personliga konsekvenser.

”I huvudsak utgörs dessa påföljder av storlek på löneförhöjningar, eventuell bonusutdelning eller generellt sämre löneutveckling än kollegor som sätter högre betyg. Som vi har sett tidigare så finns det också lärare som upplever att det direkt påverkar deras möjligheter till fortsatt anställning”, heter det i rapporten.
Undersökningen visar även att påtryckningar kring betyg är vanligare i konkurrensutsatta kommuner än i övriga kommuner, däremot var det ingen signifikant skillnad mellan fristående och kommunala skolor.
– På de orter där det var hårdare konkurrens från friskolor var det vanligare att det fanns en press från skolledningen att sätta högre betyg, både vid fristående och kommunala skolor, säger Bo Jansson.

När det förekommer att lärares lön påverkas av elevernas resultat är det däremot vanligare i friskolor än i kommunala skolor och då främst i friskolor som ingår i koncerner, skriver rapportförfattarna.
Bo Jansson säger att det är mycket allvarligt att lärare pressas i sin betygssättning.
– Det är myndighetsutövning att sätta betyg och det är lärarna som har det mandatet, att sätta betyg och göra den bedömningen. Den här typen av påtryckningar är absurda. Det får helt enkelt inte förekomma.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén vill ha en meddelarfrihet på nationell nivå. Att vissa företag har det räcker inte, anser hon.
Eva-Lis Sirén tycker att uppgifterna om hur lärare pressats av sina rektorer att sätta höga betyg är allvariga, men det är inte första gången hon hör talas om det - det förekommer på både kommunala och fristående skolor, konstaterar hon. Och det är mycket problematiskt:
– Om man får en situation där lärarna pressas av skolledningen att sätta höga betyg är det dels en rättvisa som sätts ur spel. Men det innebär också att betygens funktion som kvalitetsmätare helt raseras. Betygssättning är skolans myndighetsutövning. Om det här sker så är det allvarligt, säger Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet.
Enligt Eva-Lis Sirén är en stor del av problemet den mycket tuffa konkurrensen på skolmarknaden och det fria skolvalet.
För att skolmarknaden ska fungera måste reglerna skärpas, menar hon.
– Här ser vi lärare som, trots den meddelarfrihet som Academedia har, inte vågar gå ut med sitt namn när de berättar om detta. Det krävs en politisk skärpning av hela regelverket. Meddelarfrihet måste finnas på nationell nivå. Lärare måste våga prata med pressen, säger hon.

 http://www.svd.se/nyheter/inrikes/larare-att-inte-ge-gladjebetyg-inget-alternativ_8725544.svd