Vi håller koll på skolan!

Med lokal förankring följer vi skoldebatten om det fria skolvalet samt håller koll på vad som händer i skolorna i Klippans kommun.

Följ oss om du inte vill missa något, prenumerera på inlägg via mail, RSS eller Twitter, @skolvalinfo.

Vi värnar om de kvalitativa kommunala skolorna som ger dig en bra utbildning utan vinstintresse.

Välj en kvalitativ kommunal skola du också.

Lycka till!

Skolval.info

torsdag 12 december 2013

Friskolor måste dela ut pengar till ägarna!

De friskolor som drivs i aktiebolagsform, vilket är de allra flesta, är alls inte fria. De är bundna av Aktiebolagslagen, alltså ålagda att dela ut vinst till ägarna.

Detta är ett övergripande ansvar, inte bara för aktieägare, utan även för styrelser och anställda. Skolor med begränsat vinstsyfte, som personal- eller föräldrakooperativ, måste särskilt ange det i sina bolagsordningar.

Friskolor konkurrerar med varandra och med kommunala skolor på en marknad om elever, det vill säga kunder, var och en med cirka 80 000 skattekronor att spendera per termin. De pengarna är i princip skolornas enda intäkt. Då gäller det att skapa och marknadsföra konkurrensfördelar.
Ett sätt är att bygga ett varumärke som sticker ut.
Faktorer som goda studieresultat, bra socio-ekonomiskt elevunderlag (en vit medelklasskundstock från studiemotiverande hem), bra skollokaler och/eller speciella inriktningar används ofta i varumärkesbyggandet.

Attraktiva för uppköp
Detta kallas differentiering vilket sedan länge anses vara den bästa strategin för långsiktig företagsöverlevnad. Skolor med starka varumärken får ”bra rykte” och kan växa genom köp av filialer. Dessutom blir de attraktiva för uppköp av stora riskkapitalkoncerner som till exempel Wallenbergs EQT.

Vinstuttag är tillåtet sedan 20 år. Det är då inte alltför märkligt att många skolföretag i hård konkurrens om minskande årskullar vill behålla, gärna förbättra rykte och lönsamhet genom att till exempel via sina kösystem i tysthet välja bort elever som kan förmodas behöva kostsamma extraresurser för att nå de nationella kunskapsmålen.
Eller minska lärarkostnader genom en till stora delar nätbaserad undervisning och ge eleverna mycket egenarbete.

Det är viktigt för friskolor att bevaka sin kostnadsmassa för att klara ägarnas avkastningskrav. Det vill säga att genom budgetstyrning hålla ned kostnader för lokaler, utrustning och läromedel med mera.

Det ligger då nära till hands att undvika fotbollsplan, hyra in sig i en kommunal idrottshall i stället för egen gymnastiksal och att hänvisa till det allmänna biblioteket i stället för eget skolbibliotek.
Svår balansgång för rektorerna 

Oavsett om de arbetar i kommunala eller friskolor har rektorer ansvar för å ena sidan marknadsföring och budget. Å andra sidan är de ansvariga för att de pedagogiska målen uppfylls för att klara behörighet till gymnasium eller högskola.

Där ingår det administrativa, med noggrann individuell prestationsmätning och registrering från årskurs 1. Plus ansvar för den sociala miljön, personal och för den fysiska arbetsmiljön. För att inte tala om föräldrakontakterna. Detta är en svår balansgång, milt talat.

Här har vi en växande målkonflikt i det svenska skolsystemet: Den flexibla marknadslogik friskolorna måste förhålla sig till för sin överlevnad, ofta med framgång, står i motsättning till statens krav på en likvärdig skola överallt öppen för alla, med långsiktiga nationella kunskapsmål, enhetliga betygskriterier samt krav på rättssäkra, minst godkända, slutbetyg.

Detta gäller även skolorna i det trögare kommunala systemet vilka är beroende av politisk planering och beslut om bland annat lokaler. De är dock oftare på ”den förlorande sidan” i konkurrensen då flertalet kommunala skolor har en högre andel resurskrävande elever med särskilda behov och svaga studieresultat. Snittkostnaden per elev blir högre.

Skolsegregation, om än i olika grad, är idag ett faktum i de flesta kommuner. Den är i hög utsträckning resultat av den ”marknadisering” som följt av det svenska friskolsystemets uttag av vinster till ägare.

Detta är en del av marknadens egen logik. Den logiken krockar med kravet på ett likvärdigt skolsystem.

Vägda intressen
Avskaffas rätten till vinstuttag och vinsterna i stället återinvesteras kan friskolorna befrias från aktiebolagslagen. Det är en nödvändig men antagligen inte tillräcklig förutsättning för att påbörja färden mot ett likvärdigt, enhetligt skolsystem.

Är detta en inskränkning av den fria företagsamheten? Ja. Ibland måste legitima intressen i samhället vägas mot varandra.
Är frågan tillräckligt viktig och intressena svåra eller omöjliga att förena måste det långsiktiga intresset hos en majoritet ges företräde framför det kortsiktiga intresset hos en minoritet.

TEXT: Hans M Gabrielson ekonomie magister och före detta lärarvikarie
 http://www.helagotland.se/ledare/artikel.aspx?articleid=9006413