Hårdare styrning väntar friskolorna

Förslaget om hårdare kontroll av friskolor får stort stöd. Och redan innan lagförslaget har kommit, så skärper Skolinspektionen kontrollen av friskolornas ekonomi. För första gången har också friskolor dömts att betala vite för att kvaliteten är för dålig.

Många besökare när Krika bygdeskola hade öppet hus

hd.se: Som en helt vanligt skoldag. Fast med föräldrarna kikande över axeln. I går var det öppet hus i Krika bygdeskola.

Det är lördag, klockan är nio på morgonen och utanför yr blötsnön. Men det är inget som hindrar Krikabarnen eller deras föräldrar från att bege sig till byns skola.
Inne hos klass sex är det fullsmockat. Medan läraren Ann Göransson förklarar vad eleverna ska göra med alla pinnar och pluppar som placerats på bänkarna står föräldrarna längst bak och lyssnar.
– Det är roligt att se hur det går till i vardagen. Vi brukar vara här när det är öppet hus, säger Bitte Gunnarsson.

Elever och föräldrars åsikter om Petersvenskolan på HD.se

Petersvenskolans nuvarande Klippans friskola lokaler i Klippan

Efter att HD.se skrivit en artikel om Petersvenskolan, i Klippan drivs numera skolan som Klippans Friskola, många elever och andra beskrivet hur det är på de olika Petersvenskolorna och det är en dyster läsning, givetvis finns de som är nöjda med skolorna medan andra vill stänga dem. Nedan följer ett axplock av mindre positiva uttalande från elever och föräldrar, vi har valt att låta kommentarerna vara anonyma. Diskussionerna gick inte riktigt Academedias väg och kritiken var hård, så hård att Academedias Kommunikationsdirektör Paula Hammerskog försökte bemöta den.

 "Jag har gått på ps och är jätte besviken! De tar inte tag i saker och håller inte vad de lovar! Nolltolerans mot mobbning kan jag inte hålla med om och att lära ut så alla förstår är inget ja heller kan hålla med om!"

"Ps är ingen bra skola.
Hoppas att detta leder till att skolinspektionen börjar utreda denna märkliga skola. Ägararna är ute efter pengar bara. De bryr sig inte om evlever. En del lärare mår inte heller bra men vågar inte parta om det. "

Elever om Petersvenskolan: kaosartad verksamhet, stökiga lektioner, bristande pedagogik och mobbing.

Så beskriver elever som har slutat på Petersvenskolan miljön. "Istället för individuell undervisning och arbete mot mobbning som utlovades har det enligt dem blivit precis tvärtom." Och rektorn gör på sant friskolemaner, tillbakavisar kritiken, han är av en helt annan uppfattning. Något som vi börjar bli vana vid det här laget. Kommunen är medveten om problematiken men kan inget annat göra än att erbjuda plats i en kommunal skola.

Arbetsgrupp ska rädda brottningsgymnasiet

Klippan kan få behålla sitt brottningsgymnasium. En arbetsgrupp ska nu försöka sänka kostnaderna och rädda utbildningen.

Allt pekade mot en nedläggning. På måndag skulle barn- och utbildningsnämnden (bun) skrota brottningsgymnasiet på Klippans gymnasieskola.

Det årliga underskottet på två miljoner kronor var, enligt kalkylen, för stort för att motivera kommunen att fortsätta subventionera topputbildningen.

"Drivkraften för att driva skolor måste vara en vilja att skapa god utbildning, inte möjligheten att ta ut stora vinster."

 Grundproblemet är skolsegregationen

Vi behöver öka likvärdigheten i dagens skola

"I dag hade de fyra borgerliga partiledarna pressträff om skolpolitiken. De presenterade förslag om en ny grundskoleutredning. Tanken är att förlänga skolplikten och göra nuvarande förskoleklass till ny första klass. De vill också titta på obligatorisk sommarskola för elever som inte når målen.

Båda förslagen, tio års skolplikt och sommarskola, finns med i Socialdemokraternas ekonomiska vårmotion, även om detaljerna skiljer något.

Grattis! Klippan, Årets skolmatskommun 2014?

Klippans kommun är en av tio kommuner i landet som nominerats till Årets skolmatskommun 2014. Bakom utmärkelsen står White guide junior som menar att det finns stora skillnader i hur svenska kommuner engagerar sig i skolmatsfrågan. Bedömningen är gjord av en jury som provat luncher i drygt 300 skolor runt om i landet.

Brottningsförbundet ovetande om nedläggningsplan

Svenska brottningsförbundet riktar nu kritik mot hur Klippans kommunen hanterat frågan om framtiden för brottningsgymnasiet. Morgonen pratade med Brottningsförbundets utbildningsansvarige Ingela Andersson.

Skolinspektionen: Segra tvingas vidta åtgärder.

Bland annat nämn att elever som lätt når kunskapskraven skall ges stimulans för att nå längre.

Samt förebygga att elever drabbas av kränkande behandling, skolinspketionen noterar "att det finns ett hårt förhållningssätt eleverna emellan som ofta leder till bråk"

Eleverna som har svårt att nå kunskapskraven måste få stöd. " Intervjuer med lärare, elevhälsa och rektor visar att de stödinsatser som eleven erbjuds inte utgår från en utredning om elevens behov, vilket enligt Skolinspektionen inte är acceptabelt."

Oro på brottningsgymnasiet efter nedläggningshot

"Brottningsgymnasiet hotas av nedläggning. Då hoppas eleverna att politikerna kovänder och hittar en lösning. På tisdagen besökte tidningen den nedläggningshotade utbildningen.

Träningspasset är över i hangaren på det gamla F5-området. På de färgglada brottarmattorna stretchar några elever ut.

Sedan förra veckan är framtiden för brottningsgymnasiet på allas läppar. Vad ska ske med den nationellt kända utbildningen som i flera decennier lockat landets bästa brottare till Klippans gymnasieskola?

Friskola vill tvinga bort barn med särskilda behov

I Dagens Nyheter läser vi på onsdagen nämligen att Täby friskola i Stockholm kräver att föräldrar skriver under en överenskommelse där skolan inte har något ansvar för barn med särskilda behov.

SÅ PRAKTISKT FÖR SKOLAN!

Nu ska fallet granskas av Skolinspektionen, som har så många krav på sig som kontrollmyndighet vid det här laget att de snart lär bli tvungna att anställa så många att de blir en större arbetsgivare än till och med fas 3.
 
I Täby friskolas kontrakt står: ”Friskolor är exempelvis enligt lagen inte skyldiga att ta emot en elev om mottagandet innebär betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för skolan. Därför måste föräldrar vid inskrivning ge friskolan alla upplysningar som kan vara av betydelse för att bedöma barnets särskilda stödbehov

Skolinspektionen: Bohus helhetsskola kan öppna tidigast 2015

Friskolan Bohus helhetsskola i Ljungskile har drivits i över två år utan att ha tillstånd till det. Nu stängs skolan och man måste söka nytt tillstånd och om det godkänns kan skolan öppna först vårterminen 2015.

Alla skolor i Sverige, både friskolor och kommunala, finanseras med det vanliga systemet med skolpeng.

Naturbruksgymnasiet i Östra får leva vidare

HD.se:

Beskedet kom strax före jul: Naturbruksgymnasiet i Östra Ljungby får leva vidare, fast i privat regi. I  går firades det dubbelt i skolans nyinvigda uppehållsrum.

Först sa Skolinspektionen nej. Det fanns för många brister i den ansökan ägarna bakom Segragymnasiet skickat in, menade myndigheten. Först efter att de fyra entreprenörerna bakom Sveriges Naturbruksgymnasium AB, kompletterat sin ansökan blev det grönt ljus.
Den 18 december ifjol fick de beskedet.

Sämre resultat för friskolorna

Friskolorna ligger totalt sett under rikssnittet i de nationella proven för årskurs tre. Det visar Skolverkets statistik.

Men i Helsingborg ser friskolornas resultat ännu sämre ut, särskilt i matematik.
Claes Nyberg, vd i Friskolornas Riksförbund, är en smula överraskad.

– Jag har inget bra svar. Generellt brukar friskolornas resultat ligga högre än rikssnittet i de nationella proven, säger han.

Antiolpen begär extra pengar

Vid skolinspektionens granskning av skolan konstaterades "att medan lärarna är bra på att samverka för att uppnå trygghet och studiero samt motverka kränkningar fungerar samverkan sämre när det kommer till att stödja elevernas språk- och kunskapsutveckling."

En skola för vissa blir en sämre skola för alla

"Modellen för den svenska skolan är marknadsorienterad i betydande utsträckning, i och med bland annat fria skolval; konkurrens mellan skolor; och skolor med vinstintresse.

Då finansieringsmodellen av skolan är skolpengen är skolans intäkter beroende av antalet elever på skolan. Det blir då naturligt att vinstdrivande skolor konkurrerar om just antalet elever, för att maximera sina intäkter. Det blir också naturligt att vinstdrivande skolor konkurrerar om elevgrupper med relativt små resursbehov, för att minimera sina kostnader. Trots att det är olagligt att välja och välja bort elever.

Eftersom skolbyggnaden rymmer ett begränsat antal elever och eftersom att bygga ut (om möjligt) inte är gratis, är skolor fysiskt begränsade i hur många elever de kan ta in. Det förstärker vinstdrivande skolors anledning att konkurrera om elevgrupper med relativt små resursbehov.

Öppet hus i Krika Bygdeskola 18/1 kl 9-11

På lördag 18/1  kl 9-11 är det öppet hus hos föräldrakooperativet i Krika Bygdeskola årskurs 1 till 6. Informationsmöte hålls också kl 11:15.

Skolan drivs som föräldrakooperativ, dvs en friskola som inte drivs med vinstintresse, det gillar vi på Skolval.info. Det var detta som var tänkt från början med friskolereformen.

"Krika Bygdeskola är en friskola som drivs av en ideell förening där alla föräldrar är medlemmar. 

Allt fler väljer kommunalt i gymnasievalet

Snart ska länets niondeklassare bestämma sig för vilken gymnaiseskola de ska välja till hösten. Trenden är att allt fler väljer de kommunala skolorna.

 Det beror bland annat på den debatt som varit om friskolor, säger Johan Harryson chef på gymnasieförvaltningen i Växjö.

– Det beror säkerligen på att vi inom de kommunala skolorna under lång tid har haft konkurrens av friskolorna och nu gör ett betydligt bättre jobb än tidigare. Det finns också en viss osäkerhet kring friskolorna idag.

Flygblad Januari

Som ett led i att väcka skoldebatten på det lokala planet distribuerades under Januari ett flygblad. Vårt ställningstagande för den kommunala skolan betonades och är återkommande i bladet. Tyvärr är platsen begränsad i tryck så vi ger här lite hänvisningar till artiklar att läsa vidare i.


ur bladet:

Kommunala skolor utmärker sig med:

En högre nivå behöriga lärare än vinstdrivna friskolor.

•  SVT.se: Många obehöriga lärare i friskolorna  
•  HD.se: Färre behöriga lärare på friskolor   
• SVT.se: Andel behöriga lärare skolor Klippan 

3 saker skall lösa problemen i skolan enligt Tomas Tobé

Med tanke på de vikande resultat som presteras i Pisautredningen så är det lite förvånande att vårt styrande parti Moderaterna, tagit fram 3 lösningar på hur hela situationen skall lösas.

1. Varje elev skall bli sedd
2. Mer tid mellan lärare och elev
3. Skickligare lärare

Verkar enkelt, varför har man inte gjort något av detta tidigare under de år som partiet styrt landet.

Tomas Tobé duckar helt för det systemfel som uppstod när friskolereformen på allvar gjorde sitt intåg under deras styre och ledde till ett mer segregerat samhälle.

http://www.dn.se/debatt/vi-sager-nej-till-att-gora-den-svenska-skolan-statlig/

Dyrare hyra lokal för friskolorna

Friskolor är företag och ska betala företagstaxa när de hyr kommunala lokaler. Det slår kultur- och fritidsnämnden fast i sin prislista för 2014. Allianspartierna protesterar.

Att friskolorna betalar företagstaxa innebär att avgiften blir avsevärt mycket högre än för de kommunala skolorna.

— Vi tycker det är fel och anser att friskolorna ska jämställas med kommunal verksamhet, säger Maria Buco (FP), andre vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden.
— Friskolorna har inte mer pengar än de kommunala att röra sig med, så i slutänden blir det deras elever som drabbas.

”Dags att sätta punkt för den marknadsstyrda skolan”

Likvärdigheten i spillror. I dagarna börjar 100 000 förväntansfulla elever i grundskolan. Men alla kommer inte att få en utbildning av samma kvalitet. Den likvärdiga skolan, en gång kronjuvelen i svensk välfärd, har slagits i spillror och nu måste vi överge idén om en marknadsstyrd skola, skriver redaktionen för en ny bok om skolan.

Så sent som i mitten av 1990-talet hade Sverige en av världens mest likvärdiga skolor.
Föräldrarna litade på att samhället ansträngde sig för att ge alla elever en bra utbildning och att alla skolor skulle vara bra skolor. Men den ambitionen har övergivits till förmån för marknadsanpassningen av skolan. Allt färre tar skolans portalparagraf på allvar, där det står att utbildningen ska vara likvärdig.