Nu vill forskare tvinga skolorna att redovisa hur skolpengen används.
Det rasar en debatt kring vinster och att skolpengen används till att betala räntor på företagslån. Samtidigt fortsätter skolpengen att betalas ut utan några krav på regelbunden ekonomisk redovisning.
Omkring 10 miljarder kronor betalas ut bara till landets friskolor på grundskolenivå varje år, men det är bara när friskolor ansöker om tillstånd eller vid tillsynen av skolor, ungefär vart femte år, som Skolinspektionen gör kontroller av skolans ekonomi.
Det finns flera poänger med att tvinga friskolorna att redovisa hur de använder skolpengen, tycker skolforskaren och nationalekonomen Jonas Vlachos.

- Det kan vara viktigt för de myndigheter som granskar verksamheten, men även för de familjer som ska välja skola och för dem som vill lära sig av hur verksamheten bedrivs på olika skolor, säger han.
Socialdemokraterna vill ha lagreglering.
- Varje skattekrona ska redovisas per skolenhet så att vi medborgare kan följa vad våra skattekronor går till, säger talesmannen Ibrahim Baylan.
Även regeringen ställer sig bakom att skolorna ska redovisa ekonomin skola för skola. En förändring är på gång i och med att frågan nu ska utredas, enligt utbildningsutskottets ordförande Tomas Tobé (M). Idén är att skolorna ska rapportera in till Skolverket, och att Skolinspektionen ska kunna följa upp att det görs.
- Vi är överens om att frågan ska utredas. Min förhoppning är att det här ska finnas på plats redan nästa år, säger han.
Finansminister Anders Borg (M) tycker att kraven på öppenhet kan skärpas.
TT: Tycker du att det ska ställas hårdare krav på friskoleföretag att redovisa hur man använder skattemedel?
- Ja det tycker jag är väldigt bra, inte minst i den pågående ägarutredningen, om man kan få fram den typen av ökad öppenhet. Jag tycker att företag som har skattepengar som bas har en högre skyldighet än andra att svara på samhällskrav. Det gäller samhällskrav på att man betalar rimliga skatter, samhällskrav på att man redovisar hur de olika skattekonstruktionerna och räntekonstruktionerna ser ut, säger han till TT.
Johan Bygge, operativ chef på EQT som äger Sveriges största skolkoncern Academedia, tycker att det är viktigt med statlig kontroll av skolor.
- När man skapar förutsättningar för att ha alternativa ägarformer till skolor, exempelvis privata aktörer, är det väldigt viktigt att det finns en övervakningsfunktion hos staten som ser till att inte sådana som inte är lämpliga att driva skolor får tillstånd, säger Johan Bygge.
Claes Nyberg, vd vid Friskolornas riksförbund, tycker att man ska fråga sig vad man vill uppnå med att redovisa vart pengarna går i detalj, och tror inte att det löser några problem.
- Att bara säga att man vill ha det utan att säga vad man vill uppnå är som att skapa en hötapp till och börja jaga den. Målet måste vara att vi hittar ett sätt att mäta kvalitet och om man levererar resultat.
För att systemet ska vara rättvist gäller det också att kommunala skolor får samma redovisningskrav på sig som andra aktörer, anser Claes Nyberg.