Vi håller koll på skolan!

Med lokal förankring följer vi skoldebatten om det fria skolvalet samt håller koll på vad som händer i skolorna i Klippans kommun.

Följ oss om du inte vill missa något, prenumerera på inlägg via mail, RSS eller Twitter, @skolvalinfo.

Vi värnar om de kvalitativa kommunala skolorna som ger dig en bra utbildning utan vinstintresse.

Välj en kvalitativ kommunal skola du också.

Lycka till!

Skolval.info

lördag 24 maj 2014

Ekonomi Marie Rydberg: "Pengarna ska tillbaka till skolan"

Lördagsintervjun: Marie Rydberg brinner lika mycket för valfrihet som hon är emot att friskolor skickar skattepengar till aktieägare.
Efter 20 år som rektor på Montessori Casa vet hon hur man driver friskola utan vinst som drivkraft. Och hon är trött på att negligeras eller klumpas ihop med storkoncernerna i debatten.

De flesta friskolorna i grundskolan drivs ideellt. Inom gymnasiet dominerar aktiebolagen, men även där går var tionde friskoleelev i en skola som drivs av en stiftelse, ideell eller ekonomisk förening, utan krav på vinstutdelning till ägarna.
Men i debatten om vinst i skolan är det främst aktiebolagen som hörs och jämförs med de kommunala skolorna.
Utifrån den bakgrunden bildade ett 40-tal friskolor förra året Idéburen Skola, en riksorganisation som motpol till Friskolornas riksförbund.
I november fick de vatten på sin kvarn när utbildningsminister Jan Björklund i SVT viftade bort de icke vinstdrivande skolorna som få och små, till synes helt omedveten om den nya organisationen som satts upp på hans lista över remissinstanser för regeringens utredningar.
Som rektor för Montessoriskolan Casa var Maria Rydberg en av fyra personer som lade grunden för den nya organisationen för tre år sedan.
Varför var ni med och bildade Idéburna skolors riksförbund?
– Debatten blev så sned när man pratade om vinstutdelning, att friskolor utarmade och hade mindre lärartäthet och lägre behörighetsgrad. Vi tyckte att Friskolornas riksförbund varit väldigt dominerade av koncernskolorna och att de inte drev frågor som rörde oss som icke vinstutdelande.
Vad är problemet med debatten i dag?
– Man blandar ihop päron och äpplen. De som försvarar vinstutdelning menar att folket vill ha valfrihet. Ja, det vill de, till 87 procent eller något sånt. Men frågar man hur många som vill ha vinstutdelning är det helt andra siffror. Folk vill inte att det ska finnas möjligheter för riskkapitalbolag och ägare att tjäna en massa pengar och utarma verksamheten.
Tycker du man ska förbjuda vinstutdelning i alla privata skolföretag?
– Ja, men självklart ska man få tillbaka insatt kapital till rimlig ränta, men vi måste komma ifrån det här med de stora riskkapitalbolagen.
Men om en friskola har bättre kvalitet och ändå har råd med vinstutdelning?
– Om vinstutdelande skolor har bättre kvalitet än kommunerna för samma peng och ändå delar ut vinst kan det väl låta okej. Men då har man ett annat problem att titta på. Varför levererar inte kommunerna bättre? I stället tillåter man att pengarna hamnar någon annanstans. Då får vi ännu mindre ut av våra pengar. Jag som skattebetalare vill se att pengarna går till den välfärd jag är beredd att betala för.
Gäller det alla som tjänar pengar på skolverksamheten?
– Förespråkarna brukar jämföra med företag som levererar mat och böcker till skolan. Men det är något helt annat. Läromedelsföretagen får ju inte kommunala bidrag för att leverera böcker. Men i skolan är det våra brukare som vi får skattepengar för, för att ge allt vi kan till dem. Inte för att vi ska tjäna pengar på det. Jag tycker det är en stor skillnad.
Behövs inte vinstutdelning som drivkraft för att få tillräcklig mångfald i skolsystemet?
– En bra skola bygger på att det finns ett engagemang och en idé. Det betyder inte att de som har det engagemanget vill tjäna en massa pengar. Sverige är ju det enda landet tillsammans med Chile som har så generösa möjligheter att tjäna pengar på skolan. I andra länder är det väldigt tydligt att de inte får dela ut vinst, så det borde gå i Sverige också. Jag är inte alls orolig för att det inte skulle bli många som startade skolor.
Vad är fördelarna med att inte vara vinstutdelande?
– För det första går pengarna tillbaka till verksamheten. Vi har inga krav uppifrån att betala ut pengar. Det är korta beslutsvägar. Jag har också märkt, när vi letar lokaler för att vi är trångbodda, att hyresvärden blir mer intresserad när man säger att man inte är vinstutdelande. De ser det som säkrare när profiten inte styr, litar mer på oss. Men vi måste naturligtvis ha en sund ekonomi och gå med vinst för att kunna investera. Vi får också säkert fler föräldrar som söker hit när de vet att vi inte är vinstutdelande, för de står inte bakom vinstutdelning.
Vore det inte ekonomiskt säkrare med en kapitalstark ägare bakom er?
– Vore det så hade det som hände med John Bauer-koncernen aldrig hänt. Pratar man med dem som varit rektorer där var det väldigt bra åren när man byggde upp det. Sen, när det såldes, drogs det in på det ena efter det andra. Matematiken är ju inte svår. Köper du en skola för ett antal miljoner måste du först plocka hem de pengarna och sedan tjäna på det. Annars är det ingen idé att gå in med pengarna. På vår skola har vi byggt upp en bra buffert. När man drog ner bidragen ett år behövde vi inte säga upp folk. Vi existerade till och med innan vi fick bidrag, på grund av stort engagemang.
Vilka frågor skulle ni vilja diskutera i stället för vinsten?
– Att mångfalden och valfriheten ska få finnas kvar. Genom debatten om vinstutdelning kommer det mer regleringar, instruktioner, kontroller. Vi mäter betyg, lärartäthet, behörighetsandel, i stället för att förstå att saker och ting är väldigt mycket mer komplext. Vi kom till exempel högst i GP:s jämförelse av betyg, vilket är glädjande, men för mig är det viktigt att se över tid. Nästa år kan vi halka ner, kanske för att vi tagit in fler elever med särskilda behov. Är vi en mycket sämre skola då plötsligt? Pisa-undersökningen visade på oroväckande resultat i läsförståelse, matematik och NO. Men samtidigt har vi minst självmordsbenägna tonåringar, tryggare elever än övriga OECD-länderna och de svenska eleverna är bättre rustade för yrkeslivet än andra. De är kreativa och samarbetsvilliga. Såna kvalitetsaspekter, som är betydligt svårare att mäta, vill vi lyfta fram.
I höstas sade utbildningsminister Jan Björklund (FP) att de ideella skolorna är få och små. Hur reagerade du på det?
– Det är ju fel. I grundskolan drivs över 50 procent av skolorna av någon icke vinstutdelande huvudman. Sen är det mindre andel på gymnasiet, för det är mer pengar att tjäna där. Det är därför vi vill ha den här organisationen. När man gör statistik på lärartäthet och behörighet vill vi skilja på vinstutdelande skolor och ickevinstutdelande friskolor.
Vad får eleverna mer av på er skola?
– Den här typen av skolor har högre lärartäthet. Elever som behöver extra åtgärder sätter vi in mer resurser för. Man kan inte jämföra skola för skola, men generellt är det så. Det är ju inte så att vinstutdelande skolor bara utarmar och ickevinstutdelade bara är bra, självklart inte. Utan det är principerna. Det finns alltid elever som behöver mer. Varje krona kan hjälpa.
Intervjun
Varför?
Frågan om vinster i välfärd och skola kan bli en het fråga i valet.
För ett år sedan bildade ett 40-tal friskolor en ny riksorganisation för att nyansera debatten.
Marie Rydberg är en av grundarna till Idéburen skola och Västsveriges representant i styrelsen.
Hur?
Vi pratar i ett trångt mötesrum i en sliten källare på Montessoriskolan Casa i Örgryte. När vi vill ta bild på något mer personligt, vill hon vara tillsammans med skolbarnen. ”Det mest personliga är barnen. De är alltid i centrum”.
Reflektioner
Hennes brinnande engagemang och övertygelse är tydliga, men bara genom ett lugnt, självklart resonerande. Hon säger att matematiken är enkel, men samtidigt att frågan är väldigt politiskt komplex. Antagligen är det därför hon i en mening påpekar att Moderaternas väljare inte håller med paritet i frågan och i nästa betonar att Idéburen skola inte vill att allt ska vara statligt ägt.
Marie Rydberg
Ålder: 63
Bor: Hällingsjö
Familj: Två utflugna barn, fem barnbarn och en mycket nära vän
Gör: Biträdande rektor och förskolechef på Montessoriskolan Casa
Karriär: Mellanstadielärare, högstadielärare matte/NO, drivit små familjeföretag inom charter och finans tillsammans med sin man, rektor på Montessoriskolan Casa 1990-2012.
Förebilder: Maria Montessori och Ellen Key, ”för att de trodde på individen och barnens potential och ville jobba utifrån det och inte utifrån styrdokument”.
Idéburna skolors riksförbund
Branschorganisation för fristående skolor, där skolpeng oavkortat går till att förbättra skolan och undervisningen och som är organiserade så att de ”inte delar ut vinst och heller inte kan köpas upp”.
Ombildat till riksförbund i mars 2013, av den tidigare föreningen Idéburen skola.
Ett 50-tal skolor i Sverige är anslutna, varav de allra flesta har alternativ pedagogik, eller religiös grund.
Montessoriskolan Casa
Fristående skola belägen i Bö Herrgård, Örgryte.
Huvudman är den icke vinstutdelande stiftelsen Casa dei Bambini, vars styrelse till största del består av föräldrar till barn/elever på skolan,
Driver förskola och grundskola F-5 och 6-9 med Montessoripedagogik.
Linus Hugo

 http://www.gp.se/ekonomi/1.2365508-marie-rydberg-pengarna-ska-tillbaka-till-skolan-