Vi håller koll på skolan!

Med lokal förankring följer vi skoldebatten om det fria skolvalet samt håller koll på vad som händer i skolorna i Klippans kommun.

Följ oss om du inte vill missa något, prenumerera på inlägg via mail, RSS eller Twitter, @skolvalinfo.

Vi värnar om de kvalitativa kommunala skolorna som ger dig en bra utbildning utan vinstintresse.

Välj en kvalitativ kommunal skola du också.

Lycka till!

Skolval.info

tisdag 8 juli 2014

”Riskkapital trampade sönder välfärdsbutiken”

Riskkapitalfondernas klumpiga intåg i välfärdssektorn har satt hela branschen i farozonen. Kortsiktigt värdeskapande genom aggressiv skatteplanering och förvärvsdriven expansion och en total oförmåga till en ödmjuk och saklig diskussion om varför de kan skapa värde för andra än sig själva har varit förödande.
Det är inte så ofta som uppdragsdrivna opinionsundersökningar ger något större avtryck, men Di:s/Skoops undersökning om företagarnas inställning till vinstuttag i välfärdssektorn är ett rejält undantag. Att en förkrossande del, över 70 procent, av Sveriges företagare vill begränsa möjligheten att dela ut vinsterna i friskolor och vårdföretag förvandlar en tung uppförsbacke för välfärdsföretagen till en stoppbalk.
Vilket parti vill stå upp i en sådan opinionsmässig motvind när även den grupp som förstår företagandets villkor inte heller backar upp dessa företag?
Det är ett anmärkningsvärt utfall om man beaktar att de stora intresseorganisationerna Företagarna och Svenskt Näringsliv, tillsammans med branschförbunden Vårdföretagen och Friskolornas riksförbund under det senaste året fört en massiv kampanj för att försvara och legitimera välfärdsföretagen.
En av de senaste kampanjerna från Svenskt Näringsliv var att visa på medborgarnas överdrivna uppfattningar om lönsamheten i branschen, ”att 25 kronor av varje hundralapp går till ägarnas vinster mot 6,80 kronor i verkligheten”. För det första är presentationen av undersökningen mycket rörig. Man blandar begrepp som ägarnas vinst och rörelsemarginal och rörelseresultat. För det andra för man ingen diskussion om vad som är en rimlig lönsamhet, rörelsemarginal för den här typen av verksamhet.
I verkligheten är det så att en rörelsemarginal på 25 procent kan vara mera ”rimlig”, sett till kapitalbehov och risktagande, än vad en rörelsemarginal på 6,8 procent är. En viktig faktor är om man hyr eller äger sina lokaler, där det senare kräver mycket mera kapital. Ta exempelvis den EQT-ägda Academedia där posten ”övriga kostnader”, som till den överväldigande delen utgörs av lokalkostnader, för de två senaste räkenskapsåren motsvarar knappt 25 procent av omsättningen. Det vill säga om Academedia ägt sina egna lokaler så skulle en rörelsemarginal på 25 procent ha inneburit en mycket lägre lönsamhet för själva utbildningsverksamheten.
Academedias redovisade rörelsemarginal låg på 7,3 procent för det senaste redovisade räkenskapsåret. Det kan man argumentera att är en mycket hög marginal. För det egentliga kapitalbehovet för att driva den här typen av verksamhet är mycket lågt. Behovet av att investera i materiella anläggningstillgångar är mycket litet och rörelsekapitalet finansieras till sin helhet genom leverantörsskulder och övriga upplupna kostnader.
Man får helt enkelt till övervägande del betalt i förskott och betalar i efterskott. Inom de delar av byggbranschen som ha liknande finansieringsförutsättningar ligger en rimlig rörelsemarginal på någonstans mellan 2-3 procent. För att finansiera själva verksamheten och ha en bra marginal för konjunkturförändringar och andra risker behövs i Academedias fall kanske runt 400 miljoner kronor i externt kapital. Den ”implicita” avkastningen på detta verkligt sysselsatta kapital uppgår till 94 procent. Skapligt.
Men Academedias lönsamhet håller naturligtvis inte denna nivå. Den är väsentligt lägre, vilket till sin helhet förklaras av att man betalat mycket mer än det investerade kapitalet när man köpt upp skolor och andra utbildningskoncerner. Hela 75 procent av Academediakoncernens balansräkning utgörs av goodwill, vilken huvudsakligen lånefinansierats. Man kanske kan tillägga att Academediakoncernen inte redovisade någon skattekostnad, utan en intäkt, för det senaste räkenskapsåret trots ett resultat efter finansnetto på 121 miljoner kronor.
På samma sätt ser det ut i de övriga riskkapitalägda skol- och vårdkoncernerna. Med den skillnaden att så väl finansiering som skatteupplägg i många fall är än mer aggressiva.
Även om Caremaskandalen var ett snedsteg från media, där ”storyn” byggde på en ensidig partsinlaga, så har riskkapitalfondernas intåg i dessa välfärdsbranscher varit förödande. Fokus hos många duktiga entreprenörer i skol- och vårdsektorn har hamnat på rörelsemarginal, förvärv och ”att göra en exit” i stället för att långsiktigt utveckla och bygga legitimitet för verksamheten, som alltid kommer att ifrågasättas.
Riskkapitalfonderna har i sin expansionsiver tänkt starka kassaflöden, konsolidering, (oligopolisering), multipelexpansion och ”optimerade” kapitalstrukturer inte hur de ska få ”lille Kalle” att lära sig bättre och ”gamla Agda” att trivas på hemmet. Nu kommer notan.