- Det är klart att en och annan drar sig för att starta ny skola eller expandera. Man ligger lite lågt för att se hur situationen ser ut efter valet, säger Mikaela Valtersson, ordförande för Friskolornas riksförbund.

En skola som går mot strömmen är Kingelstad byskola utanför Helsingborg. På måndagen började de allra första eleverna på Kingelstad. Efter att kommunen la ned byns skola för tre år sen har den nu uppstått igen som friskola.
-  De flesta värnar om en levande landsbygd och då måste de här byskolorna få finnas. Skolan blir en samlingsplats för hela bygden och den är jätteviktig för dem som bor här, säger rektorn Kerstin Rådberg Linde.

Inte skrämd

Kerstin Rådberg Linde har inte skrämts av debatten om regleringar av friskolebranschen. Men allt färre ansöker nu om att starta friskola. Och av de 79 nya skolor som sökte och fick tillstånd att starta i höst så är det bara en tredjedel som verkligen gör det. Många friskolor TV4Nyheterna pratat med anger en mättad marknad som orsak, men också det osäkra läget kring regleringar av vinster och branschens övriga villkor.
Samtidigt som intresset för att starta friskolor minskar så ser intresset bland elever att välja friskolor också ut att avta. Efter att stadigt ha ökat under alla år så har nu kurvan över andelen elever som går i friskola brutits. I grundskolan har ökningen planat ut, på gymnasiet minskar nu andelen friskoleelever något.