Drygt 130 000 barn och ungdomar, eller 14 procent av grundskolans elever, går i en fristående skola. I de fristående skolorna är det mycket mer vanligt att lärare saknar legitimation i de ämnen de undervisar i. Kommunerna har i snitt 29 procent obehöriga lärare. De fristående har 47 procent, en skillnad på 18 procentenheter, visar Skolverket statistik på riksnivå.
TT har gått vidare med de 40 största kommunerna, där minst ett par–tre friskolor är etablerade, och jämfört behörighetsläget bland de kommunalt anställda med de friskoleanställda lärarna. I många mindre kommuner finns ingen friskola alls, eller väldigt små friskolor.
Genomgången visar att i Varberg är skillnaden så stor som 46 procentenheter, i Sundsvall och Nacka 30 procentenheter, till friskolornas nackdel. Där och i ytterligare åtta kommuner saknar en majoritet av de friskoleanställda lärarna lärarlegitimation. I tre av dessa är andelen obehöriga 60–63 procent.
I 2 av de 40 kommunerna har friskolorna ett bättre behörighetsläge än de kommunala skolorna: I Karlstad och Kungsbacka.
Snabb förbättring
I Skolverkets statistik över behörighet går det inte att skilja ut de olika fristående huvudmännen. Små och stora friskolor, kooperativt drivna och de ägda av stora koncerner redovisas i samma grupp.
Störst är Academedia. Koncernen har 80 grundskolor, Pysslingen Skolor och Vittra, runt om i landet med totalt cirka 18 900 elever. Utifrån Academedias skolförteckning och Skolverkets officiella statistik för 23 Vittraskolor är 193 av 470 lärare legitimerade för sina undervisningsämnen. Med andra ord är nästan sex av tio obehöriga.
Men Academedia hävdar att läget är betydligt bättre än så. Enligt intern statistik, som TT tagit del av, uppskattas andelen obehöriga lärare ha sjunkit till 22 procent i de 23 Vittraskolorna i april. Eller omvänt: 78 procent behöriga. I alla Vittra- och Pysslingsskolor bedöms behörigheten ligga på 80 procent till hösten.
– Vi har haft fokus på detta i flera år, med kompletterande utbildningar för personal och nyrekryteringar. Det tar lång tid, men ger effekt nu, förklarar Sofia Larsen, Academedias chef för förskolor och grundskolor.
Men i den officiella statistiken, som baseras på siffror från februari, är alltså skillnaden mellan kommunala och fristående skolor stora. Sofia Larsen säger att det för Academedias del beror på viss felrapportering från skolorna, men att den också förklaras av villkoren som gällde vid friskolereformen i början av 90-talet.
– Friskolorna har haft ett lägre utgångsläge. När friskolorna drog i gång var det många specialister inom språk, estetiska ämnen och annat som anställdes. Då fanns inga krav på en pedagogisk examen. Med tiden har det ändrats och jag tycker att de nya kraven är väldigt bra, säger hon.
Academedia siktar på att ha en till 100 procent legitimerad lärarkår vid årsskiftet. Lärare som då inte är legitimerade riskerar att varslas.
– Vi har en reform som ska sjösättas. Det har vi och lärarna vetat i flera år, säger Sofia Larsen.
Förtroende
Frågan är i vilken grad föräldrar och elever väger in lärarbehörigheten vid ett eventuellt skolval. Inte så mycket, bedömer Ulla Hamilton, vd i Friskolornas Riksförbund.
– Jag tror att föräldrarna är intresserade av hur skolan förmedlar kunskap snarare än behörighetsdelen, om jag ska vara ärlig. Har man haft i sitt barn i en skola i flera års tid och känner förtroende för läraren tror jag inte det förändras vid halvårsskiftet.
Hon syftar på att lagen då skärps, så att så gott som alla lärare i grundskolan måste vara legitimerade för att ha rätt att sätta betyg. Hon konstaterar att väldigt många lärare ansökt men ännu inte fått sin legitimation.
– Det är ett jätteproblem med de långa handläggningstiderna hos Skolverket, säger Ulla Hamilton.
Blir droppen
Widar Andersson, chefredaktör vid Folkbladet och tidigare ordförande i Friskolornas Riksförbund, tror som Ulla Hamilton att behörighetskraven inte är en stor fråga för föräldrar.
– I vissa kretsar är den viktig. Men det som ligger närmast hjärtat är att skolan är bra – att barnen hänger med, betygen håller och att det är ordning.
Men han tror samtidigt att legitimationskravet kan fälla vissa friskolor:
– En skola där man redan överväger nedläggning därför att man inte får ordning på den eller har svårt att få tillräckligt många elever kan behörighetskravet blir det som får den att tippa över. I så fall är det kanske lika bra, säger Widar Andersson.
Han tror också att någon skola så småningom kommer att få viteshot av Skolinspektionen.
– Jag skulle tro att det smäller till i något ärende, där en kommun eller ett friskolebolag riskerar höga viten därför att lärarbehörigheten är så låg, säger Widar Andersson.
TT har sökt utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), men han finns inte tillgänglig för en kommentar.

 http://www.metro.se/nyheter/mycket-samre-behorighet-i-friskolor/HdzoeE!0EneXcIgreXAYL2BCAFlnA/