Vi håller koll på skolan!

Med lokal förankring följer vi skoldebatten om det fria skolvalet samt håller koll på vad som händer i skolorna i Klippans kommun.

Följ oss om du inte vill missa något, prenumerera på inlägg via mail, RSS eller Twitter, @skolvalinfo.

Vi värnar om de kvalitativa kommunala skolorna som ger dig en bra utbildning utan vinstintresse.

Välj en kvalitativ kommunal skola du också.

Lycka till!

Skolval.info

onsdag 21 oktober 2015

”Svenskt näringsliv osynliggör vinster och idéburna aktörer”

Ett genomgående problem i Svenskt näringslivs rapport om företagande i välfärden rapporten är att man systematiskt osynliggör idéburet drivna företag i statistiken. Vi buntas effektivt samman med bolagsdrivna friskolor. Det är inte seriöst. Statistiken blir missvisande om den inte redovisas efter driftsform, skriver ordföranden för Idéburna skolors riksförbund Håkan Wiclander.

Ett genomgående problem i Svenskt näringslivs rapport om företagande i välfärden rapporten är att man systematiskt osynliggör idéburet drivna företag i statistiken. Vi buntas effektivt samman med bolagsdrivna friskolor. Det är inte seriöst. Statistiken blir missvisande om den inte redovisas efter driftsform, skriver ordföranden för Idéburna skolors riksförbund Håkan Wiclander.
I söndagens DN (9/8) skriver Mikael Witterblad från Svenskt näringsliv om de låga vinsterna och hur välfungerande privata företag är inom välfärdssektorn. Detta med anledning av Svenskt näringslivs nya rapport ”Sant och falskt om företagande i välfärden” (2015). Vi i Idéburna skolors riksförbund har sett få exempel där korten blandats bort lika effektivt och känner därför att det är angeläget att nyansera Witterblads och Svenskt näringslivs ensidiga bild av vinster och aktörer i den privata sektorn.
Låt oss börja med att tala om vinsterna. Svenskt näringsliv har i rapporten tagit fram statistik som visar att det inte finns några problem med vinstintressen inom välfärdssektorn. En huvudpoäng är att vinsterna är låga och man använder måttet rörelsemarginal (resultatet före räntor och utdelningar i förhållande till omsättning) och redovisar att denna 2013 låg mellan 4 och 6 procent. Man blir med denna relativt låga siffra en smula förvånad över att bolagsdrivna skolor ägnats så mycket intresse av just riskkapitalbolag som EQT och Axcel.

Sanningen är att de flesta verksamheter inom vård och utbildning har väldigt små investeringskostnader i förhållande till sin omsättning. För både skola och hemtjänst är lönekostnaderna det klart dominerande. En rörelsemarginal på 4–6 procent kan på så sätt innebära en mycket hög vinstmarginal på insatt kapital. Det är riskkapitalbolagen väl medvetna om. Att enbart tala om rörelsemarginal är därför djupt missvisande.
Ett annat genomgående problem i rapporten är att man systematiskt osynliggör idéburet drivna i statistiken. Vi buntas effektivt samman med bolagsdrivna friskolor som "utförare i enskild (privat) regi", "fristående [aktörer]", "privata [aktörer]" eller "företag i välfärden". I ett av få fall där detta faktiskt öppet redovisas är när skolresultaten presenteras. Då sker det med den diskreta fotnoten ”huvudman inkluderar utöver friskolor även ideella föreningar och kooperativ” (sidan 20). Det är inte särskilt seriöst. Problemet med att inte särredovisa statistiken efter driftsform är att den blir missvisande. Låt oss ta ett exempel.
Witterblad skriver att ”privatanställda” är nöjdare. För ungefär ett år sedan släppte Kommunal rapporten Skilda världar (2014). Rapporten bygger till viss del på medlemsundersökningar och svaren är särredovisade efter olika driftsformer. Det visade sig att de anställda i de ideellt drivna förskolorna generellt sett är betydligt nöjdare med sitt arbete än i både kommunala och bolagsdrivna förskolor. Nöjdheten handlade inte bara om bemanningen utan också om att de kände att de fick gehör för sina synpunkter, bättre möjligheter att ge handledning och möjligheter att tillgodose varje barns individuella behov. Men de senaste årens forskning i ryggen vet vi att det finns en tydlig koppling mellan lärares status, arbetsmiljö och utbildningskvalitet för barn och unga. Resultatet var därför särskilt intressant och understryker tydligt skillnaderna mellan olika driftsformer.
Debatten om vinster i välfärden har rasat under flera år och just nu pågår flera statliga utredningar som berör utförare och finansiering inom välfärdssektorn. Vi uppmanar därför utredarna att vara särskilt uppmärksamma på skillnaderna mellan de olika driftsformerna och vara noga med vilka vinstbegrepp man använder sig av. För, som Witterblad uttrycker det – ”när ny lagstiftning ska utredas bör utgångspunkten alltid grundas i fakta”.